Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Effektivitetsrevision steg för steg

I effektivitetsrevisionen granskar vi hur effektiv den statliga verksamheten är. Våra granskningar utgår från riksdagens beslut och granskar sedan hur verksamheten genomförs och vad den resulterar i, det vill säga vilken effekt den ger. Ett granskningsprojekt pågår under flera månader och resulterar vanligtvis i en granskningsrapport som lämnas till riksdagen. Utgångspunkten i granskningarna är att säkerställa att staten får ut så mycket som möjligt av sina insatser.

Två revisorer i samtal kring en granskningsrapport, kontorsmiljö.

Effektivitetsrevisionen har utredningskaraktär, med ett bakåtblickande fokus. Genom att beskriva vad som hänt kan vi förklara olika samband och samtidigt ge en rättvis bild av den statliga verksamheten och dess effektivitet.

Alla våra granskningar föregås av en omfattande omvärldsbevakning som skapar legitimitet och ger stöd för våra val av granskningsprojekt. Genom omvärldsbevakningen får vi kunskap om faktiska förhållanden och pågående förändringar inom de områden vi granskar. Framtagandet av granskningsförslag inom ramen för omvärldsbevakningen är startpunkten i den process som leder fram till våra granskningsrapporter. 

En granskning inleds med att Riksrevisionen tar fram ett granskningsupplägg som syftar till att precisera frågeställningar och metoder för att besvara dessa. Efter att granskningsupplägget tagits fram genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys. Granskningen avrapporteras sedan i en rapport som överlämnas till riksdagen.

Utgångspunkter

Enligt revisionslagen ska en effektivitetsgranskning ha följande utgångspunkter:

  • främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet
  • främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser
  • huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta.

Alla granskningar inom effektivitetsrevisionen baseras på en sammanvägd bedömning av relevans, väsentlighet, mervärde och genomförbarhet. Med relevans kan menas att det finns indikationer på att verksamheten är ineffektiv. Med väsentlighet kan avses verksamheter som hanterar stora ekonomiska eller andra värden. Med mervärde menas att granskningen ska kunna tillföra ny information jämfört med tidigare kunskapsläge.

1

Inledning

Information till berörda organisationer

När en granskning har inletts tar Riksrevisionen kontakt med ledningen för den eller de granskade organisationerna – myndigheter, statliga stiftelser eller statliga bolag – som primärt berörs. Till myndigheterna hör även ansvarigt departement, som alltid informeras om den granskning som ska påbörjas. I den inledande kontakten informerar Riksrevisionen om projektets inriktning och avgränsningar, tidplan och eventuella sekretessbestämmelser som kommer att påverka granskningen.

Kontaktperson

Varje granskningsobjekt (myndighet, statlig stiftelse eller statligt bolag som direkt berörs av granskningen) utser en kontaktperson som har till uppgift att underlätta kontakten med Riksrevisionen. Kontaktpersonen bistår med att tillhandahålla skriftligt material eller i förekommande fall hänvisa till rätt person, så att Riksrevisionen får tillgång till det material som behövs för granskningen.

2

Genomförande

Informationsinsamling

Tillgång till relevanta uppgifter och upplysningar är en förutsättning för att revisionen ska kunna genomföras på ett bra sätt. Därför är det reglerat i revisionslagen (2002:1022 lagen om revision av statlig verksamhet m.m.) att Riksrevisionens revisorer har rätt att få den hjälp och de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen behöver för granskningen. Inom ramen för granskningen kan Riksrevisionen exempelvis genomföra intervjuer, dokumentstudier, aktgranskningar och analysera registerdata. Den granskade organisationen kan också bidra till förbättrad kvalitet och en så rättvisande bild som möjligt genom att informera Riksrevisionen om eventuellt ytterligare material eller information.

Information om att en granskningsrapport ska tas fram

När ett granskningsupplägg har tagits fram och Riksrevisionen har beslutat om huruvida granskningen ska gå vidare och resultera i en granskningsrapport informeras den eller de granskade organisationerna om detta. Vid detta tillfälle informeras även om eventuella förändringar i granskningens inriktning och tidplan. Om granskningen avslutas utan att en granskningsrapport tas fram informerar Riksrevisionen den eller de granskade organisationerna om detta.

Faktagranskning

Innan granskningsrapporten publiceras skickas ett utkast till granskningsobjekten för faktagranskning i syfte att kontrollera att alla faktauppgifter är korrekta. I det här stadiet har granskningsobjekten möjlighet att lämna synpunkter på utkastet enligt angivna instruktioner.

För att uppnå en så hög kvalitet och rättvisande bild som möjligt är det viktigt att granskningsobjekten återkopplar eventuella synpunkter på faktagranskningen. I den slutliga rapporten framgår det att rapporten faktagranskats av berörda organisationer.

Det är viktigt att observera att faktagranskningsutkast som överlämnas för synpunkter är arbetsmaterial och är därför enligt rättspraxis inte allmän handling. I enlighet med internationella revisionsstandarder har granskningsobjekten rätt att lämna synpunkter på Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.

Övriga kontakter under granskningen

Riksrevisionen eftersträvar en öppen dialog med dem vi granskar och med omvärlden. Under en granskning anordnar vi seminarier, eller andra aktiviteter där vi bland annat vill inhämta synpunkter på det vi kommit fram till. De som bjuds in kan vara såväl dem vi granskar som politiker, forskare och andra intressenter.

3

 Publicering

Information om granskningen före publicering

Ledningen i den granskade organisationen erbjuds möjlighet att få en muntlig presentation strax före publicering av rapporten. Syftet med detta är att granskningsobjekten ska hinna ta del av rapporten innan den blir offentlig.

Publicering

En granskningsrapport offentliggörs och publiceras i normalfallet kl. 08:00 genom utskick av pressmeddelande samt publicering av rapporten på Riksrevisionens webbplats. En timme före publicering skickar Riksrevisionen rapporten och pressmeddelandet till granskningsobjektens generaldirektör/vd, eventuell styrelseordförande, kontaktpersoner samt pressansvarig.

Dagen före publicering skickas rapporten till de granskade organisationerna med post. På publiceringsdagens morgon budas granskningsrapporten till riksdagen och senare skickas den till ett stort antal mottagare enligt en fast sändlista och till andra mottagare som bedöms ha intresse av rapporten.

Information om granskningen efter publicering

Riksrevisionen erbjuder muntliga presentationer av en granskning även efter publicering, till exempel för berört riksdagsutskott eller styrelse och personal hos granskningsobjekten. Även andra intressenter kan få sådan information i efterhand. Ibland presenterar Riksrevisionen också sina rapporter och deltar i samtal och diskussioner på konferenser, seminarier och liknande arrangemang.

4

Efter granskning

Överlämning till riksdagen

Riksrevisionen lämnar sina granskningar till riksdagen för behandling och Talmannen överlämnar dem till regeringen och berört utskott. Regeringen ska sedan inom fyra månader (juli och augusti oräknade) lämna en skrivelse till riksdagen och redovisa vilka åtgärder de har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens granskning.

Behandling av ärendet i riksdagen

När regeringens skrivelse kommit in till riksdagen lämnas den till utvalt utskott för beredning. Enskilda riksdagsledamöter kan väcka motioner med anledning av regeringens skrivelse. Utskottet föreslår i ett betänkande vilket beslut utskottet anser att riksdagen ska fatta med anledning av skrivelsen, granskningsrapporten och de motioner som väckts. Utskottet kan också föreslå att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. När utskottet är färdig med sin behandling av ärendet fattar riksdagen sitt beslut.

Uppföljning

Efter avslutad granskning skickar vi en enkät till dem vi granskat för att ta reda på hur de uppfattat de olika delarna av granskningen. Det handlar bland annat om Riksrevisionens kommunikation under granskningen, vår kunskap om den granskade verksamheten och om nyttan av våra rekommendationer. Syftet med uppföljningen är att kontinuerligt förbättra och utveckla vårt arbete och våra relationer.


Uppdaterad: 04 september 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Flerval