Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Kriminalvårdens behandlingsverksamhet

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i juni 2024.

Bakgrund

Kriminalvården ansvarar för 32 häkten, 45 anstalter och 33 frivårdskontor. Forskning visar att det är centralt att de intagna får tillgång till behandling och utbildning under sin tid på anstalt för att kunna klara ett liv utan kriminalitet efter avtjänat straff. Utan behandling ökar risken för återfall i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende.

Kriminalvården har behandlingsprogram som inriktar sig på olika typer av problematik; generellt våld, våld i nära relation, sexualbrott, generell kriminalitet samt missbruk och beroende.

Målet är att så många intagna som möjligt, som bedöms ha medelhög eller hög risk att återfalla i brott, ska genomgå ett behandlingsprogram. År 2022 var det endast 19 procent i anstalt och 11 procent i frivård med behov av behandling som fullföljde ett behandlingsprogram. Intagna med hög risk för återfall är prioriterade men är samtidigt den grupp som har svårast att fullfölja behandlingsinsatser.

Av dem som frigavs från anstalt 2020 återföll 44 procent i brottslighet inom ett år.

De statsfinansiella kostnaderna för kriminalvården är betydande, och har ökat kraftigt de senaste åren. Vid anstalterna är kostnaden per vårddygn nästan 3 500 kronor. En person som gång på gång hamnar i fängelse uppskattas skapa långsiktiga samhällskostnader på mer än 9 miljoner kronor.

Kriminalvården brottas sedan några år med överbeläggning. Antalet personer som döms till fängelse för särskilt resurskrävande brott (exempelvis allvarliga narkotikabrott och grov misshandel) väntas öka med 14 procent under perioden 2021–2025, medan medelantalet intagna i fängelse väntas öka med 26 procent.

Samtidigt som inflödet av dömda personer ökar har Kriminalvården svårt att rekrytera och behålla personal.

Syfte

Granskningen ska svara på om Kriminalvården bedriver sin behandlingsverksamhet på ett effektivt sätt för att nå målet om att klienterna ska återanpassas till ett liv utan kriminalitet.

SÅ GENOMFÖRS RIKSREVISIONENS GRANSKNINGAR

Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.

Läs mer om våra metoder

Uppdaterad: 30 juni 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?