Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader (RiR 2023:16)

Riksrevisionen gör bedömningen att systemets nuvarande konstruktion medför en ökad risk för felaktiga uppgifter vid inrapportering av sjuklön. En förutsättning för att ett automatiserat system ska leda till korrekta utbetalningar är att ersättningen beräknas på rätt uppgifter.

Riksrevisionen bedömer att det faktum att det är arbetsgivaren och inte Försäkringskassan som ansvarar för beräkningen av sjuklönekostnad som ska ligga till grund för ersättning, innebär ökad risk för felaktiga utbetalningar och ineffektiv användning av myndighetens resurser.

Försäkringskassan skulle behöva vissa kompletterande uppgifter från arbetsgivarna om deras sjuklönekostnader för att kunna effektivisera arbetet med att minimera de felaktiga utbetalningarna från EHS, exempelvis information om vem som varit sjuk och när. Riksrevisionen gör bedömningen att det faktum att ansvaret för själva beräkningen skulle flyttas från arbetsgivare till Försäkringskassan kan till viss del kompensera för den utökade administrativa bördan för arbetsgivarna som kan komma att orsakas av en utökad uppgiftsskyldighet.

Riksrevisionen bedömer att det finns vissa brister i hur Försäkringskassan genomför kontrollinsatserna samt att dessa inte är tillräckligt omfattande för att minimera de felaktiga utbetalningarna.

Även om Riksrevisionen bedömer Försäkringskassans så kallade riktade kontroller av EHS-ärenden som träffsäkra så är risken för felaktiga utbetalningar inom förmånen fortsatt hög. Riksrevisionen bedömer att de riktade kontrollerna är förhållandevis få i relation till antalet utbetalningar av EHS, knappt 2 procent under ett år.

Riksrevisionen bedömer vidare att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Skatteverket och Försäkringskassan, i kombination med bristande samverkan, utgör ett hinder för ett effektivt kontrollarbete. Skatteverket ansvarar både för att inhämta uppgifter från arbetsgivarna och för utbetalning av förmånen medan Försäkringskassan ansvarar för handläggning och kontroll av ärenden. Trots detta har Skatteverket inget kontrollansvar i handläggningen av EHS vilket gör att myndighetens roll i arbetet med att minimera de felaktiga utbetalningarna för EHS är begränsad. Samtidigt har Skatteverket tillgång till information som kan underlätta kontrollinsatserna men som i dagsläget inte delges Försäkringskassan. Försäkringskassan å andra sidan kontrollerar inte att lönekostnaden är korrekt utan överlåter det till Skatteverket. Riksrevisionen bedömer att myndigheterna inte har utnyttjat sina möjligheter till samverkan i tillräcklig utsträckning på ett sätt som bidrar till att minimera de felaktiga utbetalningarna. Samverkansinsatserna för att motverka slarvfel i inrapporterade uppgifter från arbetsgivarna har inte varit tillräckliga, vilket ökar risken för felaktiga utbetalningar. Detta försämrar även Försäkringskassans förutsättningar att bedriva ett effektivt kontrollarbete.

Efter införandet av det nya regelverket gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att följa upp systemet för EHS. Riksrevisionen bedömer dock att regeringen inte har agerat tillräckligt för att säkerställa att de brister som framkom i myndighetens uppföljningar åtgärdats.

Riksrevisionen noterar att trots de utmaningar för effektivt kontrollarbete som framkommit sedan införandet av ersättningen har regeringen inte övervägt om fler uppgifter borde rapporteras in i enlighet med vad som uppgavs i propositionen 2014/15:1. Riksrevisionen bedömer att det under en längre tid funnits utrymme för regeringen att ta initiativ till ändrade bestämmelser för att åstadkomma ett adekvat underlag för att bli berättigad till EHS. Riksrevisionen anser att uppgifterna som inrapporteras i nuläget inte utgör ett tillräckligt underlag för ett effektivt kontrollarbete. Därmed har regeringen inte i tillräcklig utsträckning tagit initiativ för att säkerställa ett regelverk som möjliggör en effektiv kontroll av den ersättning som betalas ut.

Konstruktionen för EHS innebär även att det svårt för Försäkringskassan att säkerställa att medvetna fel inte begåtts när arbetsgivaren lämnat in uppgifter om sin sjuklönekostnad. Det beror på förmånens konstruktion, på bristande informationsutbyte mellan Försäkringskassan och Skatteverket samt på att det i dagens system saknas en formell ansökan.

Givet indikationer på brister i utformningen av systemet och den höga risken för felaktiga utbetalningar inom förmånen bedömer Riksrevisionen att regeringens insatser för att säkerställa att systemet fungerar ändamålsenligt inte har varit tillräckliga.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har föreslagit att ersättningen för höga sjuklönekostnader ska fasas ut enligt budgetpropositionen 2023/24:1. Regeringen lyfter flera orsaker till förslaget om utfasning, bland annat att kontrollmöjligheterna är begränsade eftersom handläggningen till stor del är automatiserad, vilket i sin tur kan öka risker för felaktiga utbetalningar. Regeringen föreslår att den sista ersättningen som arbetsgivarna får inom ramen för det nuvarande ersättningsystemet är för sjuklönekostnader avseende år 2024. Riksrevisionen anser att rekommendationerna som ges i granskningen kvarstår så länge det nuvarande regelverket är i kraft.