Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig smittspridning (RiR 2023:9)

Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier. Brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet.

Sammanfattning

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det nationella smittskyddet bidrar till ett effektivt smittskydd, men behöver stärkas på flera plan för att öka förmågan att hantera framtida utbrott av smitta och smittspridning som kan få allvarliga konsekvenser för samhället. Granskningen visar samtidigt att smittskydd är ett komplext område: vad som är ett effektivt sätt för att hantera ett utbrott av smittsam sjukdom i en situation kan i en annan situation visa sig vara ineffektivt. Vid sidan av Riksrevisionens rekommendationer är samverkan och ett väl fungerande samarbete mellan berörda parter på nationell, regional och lokal nivå helt avgörande för att åstadkomma ett effektivt smittskydd.

Regeringen har i sin styrning över tid inte tagit höjd för ett smittskydd som är effektivt både i ett normalläge och i ett läge med storskalig smittspridning. Riksrevisionen ser positivt på att regeringen har initierat flera angelägna uppdrag och utredningar på smittskyddsområdet, men konstaterar samtidigt att flertalet kom först när en pandemi redan var ett faktum.

Granskningen tyder på att Folkhälsomyndighetens samordning av smittskyddet fungerar väl i ett normalläge. Riksrevisionen konstaterar dock att det delade nationella ansvaret mellan Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för vårdhygienfrågor leder till otydlig styrning. Vårdhygien är en grundläggande del i det förebyggande arbetet för att motverka smitta och ett samlat nationellt ansvar kan enligt Riksrevisionens bedömning främja effektiviteten i smittskyddsarbetet.

Riksrevisionen bedömer att smittskyddslagen begränsar en effektiv hantering av smittskyddet. Lagen har inte anpassats till de reformer som syftat till att samla smittskydd och folkhälsa, och är inte heller utformad för storskalig smittspridning. Författningsberedskapsutredningens översyn av smittskyddslagen har främst fokus på ny rättslig reglering inför framtida pandemier. Granskningen indikerar dock att regelverket behöver ses över i sin helhet. Riksrevisionen har, med hänsyn till den pågående översynen, valt att avgränsa rekommendationer om ändringar i smittskyddslagen till att gälla tillsynen av smittskyddet.

Folkhälsomyndigheten bör använda erfarenheterna från covid-19-pandemin till att vidareutveckla smittskyddet, däribland uppföljning och kunskapsstöd. Det finns omfattande utvecklingsbehov, till exempel inom system och data. Vidare bör både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ha rättsliga förutsättningar för att samla in och hantera data för att åstadkomma ett mer effektivt smittskydd. Slutligen kan Riksrevisionen inte bedöma om ett effektivt resursutnyttjande präglar Folkhälsomyndighetens smittskyddsverksamhet. Det beror bland annat på att myndigheten inte har särredovisat sina smittskyddskostnader förrän 2022.

Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

  • Ge en lämplig myndighet samlat ansvar för vårdhygienfrågor. Vårdhygien är en viktig del i det förebyggande smittskyddsarbetet och det bör återspeglas i den statliga styrningen.
  • Förtydliga regleringen av tillsynen av smittskyddet avseende de regionala smittskydden. Förslag på en tydligare reglering av tillsynen kan lämnas inom ramen för Författningsberedskapsutredningens översyn av smittskyddslagen.
  • Utred Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens rättsliga förutsättningar för insamling och hantering av vårddata för att åstadkomma ett mer effektivt smittskydd.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Folkhälsomyndigheten:

  • Gällande ansvaret att samordna smittskyddet:
    Använd den juridiska kompetens som har byggts upp på Folkhälsomyndigheten till att skapa en struktur och kanaler för rättsligt kunskapsstöd i smittskyddsfrågor. Syftet med struktur och kanaler för rättsligt kunskapsstöd är att främja ett mer effektivt smittskyddsarbete.
  • Gällande uppgiften att följa och utveckla smittskyddet:
    Använd lärdomar och erfarenheter från covid-19-pandemin till att vidareutveckla smittskyddet. Det finns omfattande utvecklingsbehov, till exempel inom system och data. Mot bakgrund av att smittskyddet utgör en stor del av Folkhälsomyndighetens verksamhet bör myndigheten också utveckla det inledda arbetet med att följa och analysera kostnaderna för smittskyddsverksamheten. Syftet bör vara att åstadkomma ett mer effektivt smittskydd och en bättre beredskap inför framtida utbrott av smitta och smittspridning som riskerar att få allvarliga samhällskonsekvenser.

Uppdaterad: 06 december 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?