I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RiR 2022:5)

Migrationsdomstolarnas hantering av asylmål präglas av långa handläggningstider och stora regionala skillnader. Resursbrist är huvudorsaken, visar Riksrevisionens granskning.

Riksrevisionen har granskat om hanteringen av asylmål är effektiv. Bedömningen är att det finns brister. Tiden för väntan på dom har ökat sedan 2016 och varierar kraftigt mellan Sveriges fyra migrationsdomstolar. Sedan 2013 är det endast Migrationsdomstolen i Stockholm som, under enstaka år, har varit i närheten av att nå regeringens mål att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Omkring hälften av handläggningstiden i ett asylmål består av liggtid, då ingen aktiv handläggning sker. Liggtiderna har ökat mellan 2015 och 2020, och varierar mellan domstolarna. Den domstol som har längst handläggningstider, Migrationsdomstolen i Göteborg, har också längst liggtider. Inte minst ger väntan på muntlig förhandling upphov till liggtid vid domstolen.

Riksrevisionens bedömning är att de främsta orsakerna till liggtiderna beror på faktorer som ligger utanför migrationsdomstolarnas ansvarsområde. Variationer i ökad tillströmning av asylmål och sammansättningen av asylmål vid domstolarna är exempel på sådana yttre faktorer. Brist på förhandlingssalar och ekonomiska förutsättningar för att förstärka personalresurserna är andra exempel.

Riksrevisionen bedömer att det finns behov av att se över den långsiktiga kompetensförsörjningen vid migrationsdomstolarna. En mer långsiktig resursförstärkning till migrationsdomstolarna behöver inte vara kostnadsdrivande för de sammanlagda offentliga finanserna, eftersom även liggtiden innebär utgifter i form av mottagningskostnad.