Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i mars 2023.

Bakgrund

Den grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot rättssamhället och enskilda människors trygghet. Åtta av tio dödsskjutningar i Sverige sker i kriminell miljö, och en studie från Brå visar att Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt skjutvapenvåld. Andelen dödligt våld som begås med skjutvapen har nästan fördubblats under de senaste två decennierna, samtidigt som annat dödligt våld i samhället har minskat. Skälet till detta är att konflikter mellan kriminella har blivit vanligare som bakomliggande orsak. Det har även fått till följd att allt fler utomstående drabbas.

För att bekämpa grov brottslighet har Polismyndigheten under de senaste åren bland annat beslutat om ett antal så kallade särskilda händelser. En särskild händelse innebär en händelse som den ordinarie verksamheten inte är anpassad för och där Polismyndigheten måste planera, organisera eller leda sin verksamhet i särskild ordning. I de fallen får en polisregion, nationella operativa avdelningen (Noa) eller rikspolischefen besluta om särskild händelse. En kommenderingschef ansvarar för insatsen och bildar en temporär organisation vilken ofta bemannas med inlånade resurser eller specialistkompetens från andra delar av myndigheten.

Särskilda händelser kan vara i förväg kända, som till exempel ett presidentbesök, eller hastigt uppkomna, till exempel ett terrordåd.

Det finns flera indikationer på brister i Polismyndighetens arbete med särskilda händelser, både när det gäller huruvida det har haft effekt på kort och lång sikt samt om effekten ens är möjlig att bedöma. En nationell särskild händelse riktad mot grov brottslighet är Operation Rimfrost, som inleddes i december 2019 och avslutades i juni 2020. Operation Rimfrost har kritiserats i flera olika sammanhang, bland annat för att antalet skjutningar och sprängningar ökade nationellt under våren 2020. Utvärderingar av andra särskilda händelser visar på svårigheter att bedöma insatsernas effekt. Vidare framgår att det saknas administrativt stöd för att samla information kopplad till genomförda åtgärder vilket innebär att det svårt att avgöra om det var den särskilda händelsen i sig som bidrog till utfallet, snarare än den ordinarie polisverksamheten eller andra aktörer.

Syfte

Granskningen ska svara på om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Granskningen avser endast Polismyndighetens särskilda händelser, inte särskilda satsningar eller andra former av kraftsamlingar mot specifika problem som inte utgår från den särskilda ledningsform som särskilda händelser har.

Så genomförs Riksrevisionens granskningar

Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.

Läs mer om våra metoder

Uppdaterad: 09 juni 2022

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?