Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (RiR 2024:4)

Regeringen styr biståndet genom över 60 strategier, med hundratals olika mål, som spänner över många länder, tematiska områden och olika slags verksamheter. Rapporteringen om biståndets resultat är resurskrävande och delvis otydlig. Riksrevisionen konstaterar att riksdagen behöver ändamålsenliga beslutsunderlag och att styrningen av biståndet ska vara verksamhetsanpassad. Sida behöver få bästa möjliga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag, och inte tyngas av en allt för stor rapporteringsbörda. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen behöver göra en översyn av biståndets uppföljning, utvärdering, rapportering och styrning.

Riksrevisionen konstaterar att det är svårt att bedöma resultatet av biståndet mot riksdagens uppsatta mål utifrån regeringens resultatredovisning av biståndet. Riksdagen har länge efterfrågat bättre redovisning, och på senare år särskilt en tydligare koppling mellan resultatanalysen och politikens inriktning. Utformningen av regeringens resultatredovisning till riksdagen är dock dåligt anpassad till ett komplext område som biståndet. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen bör utveckla redovisningen av biståndet till riksdagen.

Regeringens utformning av biståndet genom strategier och anslag utgår till stor del från politiska prioriteringar och andra aspekter. Resultat kan ha betydelse i sådana beslut, men det går inte att följa om så är fallet. Riksrevisionen konstaterar att politiska avvägningar är en ofrånkomlig del av biståndspolitikens utformning. Samtidigt är det viktigt att biståndet utformas utifrån en analys av de resultat som har uppnåtts, i enlighet med riksdagens önskemål. Därför bör regeringen se till att utformningen av biståndet utgår från en sådan analys och att Utrikesdepartementet (UD) har förutsättningar för att bidra till den analysen.

Sida lägger ner mycket arbete på att följa upp insatser. Uppföljningen ger Sida en stor mängd information om insatserna, inklusive information om insatsernas resultat. Sida använder den informationen till att utforma och löpande justera biståndsinsatser för att de ska nå sina mål och bidra till strategimål. För att nå målen på strateginivå, och för att beslutsfattare ska få tillräckliga underlag, bedömer dock Riksrevisionen att Sida behöver ytterligare information om de långsiktiga effekterna av Sidas bistånd.

Sida samlar inte in information om långsiktiga effekter av Sidas insatser och strategier på ett systematiskt sätt. Riksrevisionen konstaterar att information om de långsiktiga effekterna av Sidas bistånd kan leda till viktiga justeringar av Sidas utformning av biståndet, och dessutom bör vara av intresse för regeringen, riksdagen och allmänheten. Därför behöver Sida hämta in sådan information, men på ett strategiskt sätt, då utvärdering av långsiktiga effekter ofta är resurskrävande.

Granskningen visar att EBA:s studier bidrar med användbar kunskap som regeringen har använt till viss del, bland annat i regeringens rapportering till riksdagen.

Eftersom EBA är en kommitté under regeringen kan EBA aldrig vara helt oberoende från regeringen. Riksrevisionen bedömer dock att EBA i praktiken har ett stort mått av oberoende i relation till såväl regeringen som till annat som studeras, och därmed uppfyller riksdagens önskemål om en oberoende granskare av biståndet. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att EBA:s styrande dokument i vissa delar är otydliga när det gäller hur beslut ska fattas inom EBA, och inte i tillräcklig utsträckning säkerställer att EBA hanterar eventuella frågor om jäv och opartiskhet på ett korrekt sätt.