Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet (RiR 2024:1)

Statens arbete för att skydda hotade personer brister i flera olika avseenden. Regeringen och berörda myndigheter rekommenderas att vidta åtgärder för att förbättra skyddet.

Sammanfattning

Varje år utsätts ett stort antal personer i Sverige för hot, våld och trakasserier. Det innebär stora kostnader, både för den som utsätts och för samhället i stort. Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket har viktiga roller i statens arbete med att skydda hotade personer. Polismyndigheten har en brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (Bops) där de bedömer risken för att en person ska utsättas för hot och våld, samt vidtar skyddsåtgärder vid behov. Skatteverket beslutar om skyddade personuppgifter, och Åklagarmyndigheten beslutar om kontaktförbud.

Riksrevisionen har granskat om staten arbetar effektivt för att skydda hotade personer. Skyddet ska förhindra att personer utsätts för hot, våld eller trakasserier. Om skyddet inte fungerar effektivt riskerar det att leda till onödigt lidande för de hotade personerna, och i förlängningen skada förtroendet för rättsväsendet och staten. Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer. Dels för att staten inte kan säkerställa att de personer som behöver skydd beviljas det, dels för att skyddet inte alltid är verkningsfullt.

Granskningen visar att bristfällig kunskap hos anmälningsupptagare inom Polismyndigheten bidrar till att för många och delvis fel ärenden kommer till Bops och Åklagarmyndigheten. Andelen beviljade kontaktförbud varierar kraftigt över landet, vilket indikerar att inflödet är olika träffsäkert i olika delar av landet och att det finns omotiverade skillnader i hur åklagare beslutar om kontaktförbud. Nuvarande reglering innebär också att åklagare inte utfärdar kontaktförbud där de kan göra störst nytta. Det stora ärendeinflödet till Bops tvingar dem att prioritera ned ärenden, trots att det finns ett behov av skydd. I dagsläget har Bops inte möjlighet att på ett enkelt sätt följa upp vilka ärenden de arbetar med.

Riksrevisionen bedömer att det skydd som myndigheterna utfärdar inte på ett effektivt sätt förhindrar att personer utsätts för hot, våld eller trakasserier. Det beror bland annat på att överträdelser av kontaktförbud alltför sällan får konsekvenser för hotaktören, och att personer som lever med skyddade personuppgifter blir röjda till följd av bland annat bristande kunskap inom statliga myndigheter. Granskningen visar att de flesta överträdelser av kontaktförbud inte leder till åtal, och att det saknas kontaktpersoner hos Polismyndigheten som kan följa upp att kontaktförbuden får önskad effekt. Den tekniska utrustningen för att kombinera kontaktförbud med fotboja fungerar i dagsläget inte som den är tänkt. Skatteverkets arbete med att förmedla post till dem som lever med skyddade personuppgifter är resurskrävande och medför säkerhetsrisker. För att bemöta dessa risker bör arbetet regleras i lag.

De skyddsåtgärder som staten kan erbjuda utsatta personer innebär stora begränsningar i skyddspersonens liv. Riksrevisionen bedömer därför att staten behöver prioritera insatser för att förmå hotaktören att upphöra med sitt beteende, parallellt med att skyddsåtgärder vidtas.

Rekommendationer

till regeringen

  • Ta initiativ till ändrad lagstiftning för att utöka möjligheten att utfärda kontaktförbud mot tidigare ostraffade personer, exempelvis genom att tydliggöra att åklagaren även ska beakta andra omständigheter, utöver tidigare brottslighet, som tyder på att det finns en risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.
  • Fullfölj initiativet att reglera Skatteverkets arbete med att förmedla post till personer med skyddade personuppgifter, så att det kan ske på ett säkert och effektivt sätt, genom att
    • ge Skatteverket befogenhet att undersöka och kontrollera brev och försändelser som myndigheten förmedlar till personer med skyddade personuppgifter
    • begränsa vilken typ av post Skatteverket ska förmedla till personer med skyddade personuppgifter.
  • Följ upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter i den löpande myndighetsstyrningen.

till Polismyndigheten

  • Säkerställ att polisanställda har tillräcklig kunskap för att bedöma när ett ärende ska skickas till brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten, och när de ska informera om kontaktförbud.
  • Inrätta kontaktpersoner som kan verka för att kontaktförbudet efterlevs och vid behov föreslå ytterligare skyddsåtgärder.
  • Upphandla teknik som möjliggör elektronisk övervakning av kontaktförbud.
  • Följ upp brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten mer systematiskt, bland annat i syfte att synliggöra vilka målgrupper som prioriteras.

till Åklagarmyndigheten

  • Säkerställ att åklagare tillämpar kontaktförbudslagstiftningen på ett enhetligt sätt i hela landet, exempelvis genom att analysera och diskutera uppföljningen av beslut om kontaktförbud samt vidta relevanta åtgärder.
  • Utveckla arbetssätt som säkerställer att åklagarna kan ta del av all relevant information om den risk för brott, förföljelse eller trakasserier som föreligger.

Uppdaterad: 13 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?