Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Svenska Skeppshypotekskassan

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Svenska Skeppshypotekskassan. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i december 2019.

Bakgrund

Svenska Skeppshypotekskassan bildades 1929 för att förbättra svenska rederiers möjligheter att finansiera nya fartyg. Staten tillsköt låneverksamheten tio miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 300 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Numera är verksamheten reglerad i en särskild lag Lagen om Svenska skeppshypotekskassan – som bland annat innebär att staten ställer en ekonomisk garanti till Skeppshypotekskassans förfogande.

Sedan drygt 20 år kan Skeppshypotekskassan även låna ut pengar till utländska rederier, förutsatt att det finns betydande svenskt inflytande eller intresse i verksamheten. På uppdrag av Trafikverket sköter Skeppshypotekskassan även det så kallade sjöfartsstödet till svensk sjöfartsnäring. Skeppshypotekskassan får årligen drygt tre miljoner kronor från Trafikverket för det arbetet.

Formellt saknar Skeppshypotekskassan ägare, och har en unik verksamhetsform: varken myndighet, aktiebolag eller annan vanligt förekommande verksamhetsform i staten. Regeringen kan inte styra genom till exempel bolagsordning, ägaranvisningar, instruktion eller regleringsbrev. Till skillnad från statligt ägda bolag saknar Skeppshypotekskassan formellt fastställda ekonomiska mål och krav på utdelning. Skeppshypotekskassan är befriad från inkomstskatt.

Verksamheten ska gynna svenska intressen inom rederinäringen. Samtidigt ska den bedrivas på kommersiella grunder med begränsad statlig styrning. Skeppshypotekskassan ansvarar för en betydande lånestock och förvaltar en stor reservfond, men har aldrig varit föremål för statlig revision.

Syfte

Det övergripande syftet är med granskningen är att bedöma om Skeppshypotekskassan har en lämplig verksamhetsform. Granskningen kommer bland annat att fokusera på om statens insyn och möjligheter att påverka verksamheten är tillräckliga, och om verksamheten bedrivs med god hushållning.

Så genomförs Riksrevisionens granskningar

Riksrevisionens granskningar genomförs i två faser, där vi i en förberedande fas utformar granskningen samt planerar tid och resurser. I den senare fasen genomförs det huvudsakliga arbetet med informationsinsamling och analys.

Läs mer om våra metoder

Uppdaterad: 08 augusti 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?