Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning – uppdrag, verksamhet och styrning (RiR 2024:3)

Personer utan gymnasieexamen utgör en stor andel av de arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Arbetet med att få fler att börja studera har till vissa delar fungerat bra, men både Arbetsförmedlingens arbete och regeringens styrning behöver förbättras.

Sammanfattning

Personer som saknar en fullföljd gymnasieutbildning utgör en grupp som har svårt att få och behålla ett arbete. De är överrepresenterade bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen och särskilt bland långtidsarbetslösa. Regeringen har sedan 2017 styrt mot att inskrivna på Arbetsförmedlingen som är kortutbildade och i behov av utbildning ska övergå till studier inom den kommunala vuxenutbildningen eller på folkhögskola, så kallad reguljär utbildning.

Riksrevisionen bedömer att regeringens mål om att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till och deltagande i reguljär utbildning endast delvis har uppnåtts. Det beror på brister i både Arbetsförmedlingens arbete och regeringens styrning.

När det gäller Arbetsförmedlingen har Riksrevisionen funnit brister framför allt när det gäller hur myndigheten använder verktyget anvisning att söka reguljär utbildning. Särskilt brister kontrollen och uppföljningen av de anvisade.

Regeringens styrning har varit otydlig. Det gäller exempelvis styrningen i regleringsbreven mot att öka övergångarna till reguljär utbildning. Granskningen visar också att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier sammantaget är komplicerade.

Riksrevisionen bedömer också att regeringens satsningar på fler utbildningsplatser inom komvux inte i tillräcklig utsträckning har riktats till dem med mycket kort utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper i svenska. Det har därför varit särskilt svårt att arbeta för fler övergångar till reguljär utbildning inom den gruppen.

Regeringens målsättning att öka övergångarna till reguljär utbildning innebär att arbetsmarknadspolitiken tydligt kopplas samman med utbildningspolitiken. För att det ska fungera krävs en väl fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna samt andra utbildningsanordnare. Riksrevisionens bedömning är att Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner har varit bristfällig, men att samverkan successivt har utvecklats de senaste åren.

Riksrevisionen konstaterar att andelen som övergår till reguljär utbildning ökade bland dem som skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantin mellan åren 2017 och 2019. Det talar för att arbetet och insatserna som gjordes tidigt i perioden har bidragit till en ökad övergång. När regeringen under 2020 gav i uppdrag till Arbetsförmedlingen att använda anvisning att söka reguljär utbildning syns det inte någon ytterligare ökning av övergångarna. Det har inte varit möjligt att belägga effekterna av de motiverande insatserna eller anvisning i detalj utifrån de data som finns. Sannolikt har även covid-19-pandemin påverkat övergångarna negativt. Den ökade övergången sker främst bland långtidsarbetslösa inom jobb- och utvecklingsgarantin. Det talar för att det är de långtidsarbetslösa som i störst utsträckning träffats av regeringens satsningar.

Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa fler att söka reguljär utbildning är inte tillräckligt effektivt. Arbetet brister bland annat genom att anvisningar riktas till personer som inte kan få en sanktion eller som kommunerna bedömer inte kan tillgodogöra sig en reguljär utbildning. Även Arbetsförmedlingens uppföljning av om anvisade faktiskt söker utbildning har brister.

Riksrevisionen bedömer att det ibland saknas utbildningsalternativ inom reguljär utbildning för att fånga upp dem med mycket kort utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper i svenska. Riksrevisionen bedömer att regeringens satsningar på regionalt yrkesvux på gymnasial nivå inte i tillräckligt stor utsträckning riktats till dem med mycket kort utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper i svenska.

Enligt Riksrevisionens bedömning är bestämmelserna som reglerar försörjning vid studier vid arbetslöshet komplicerade. Det gör det svårt för individen att förstå och planera hur en sammanhängande period av reguljära studier kan finansieras.

Regeringens målsättning att öka övergångarna till reguljär utbildning innebär att arbetsmarknadspolitiken tydligt kopplas samman med utbildningspolitiken. För att det ska fungera krävs en väl fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna samt andra utbildningsanordnare. Övergång till reguljär utbildning för kortutbildade har under perioder fått ett för begränsat utrymme i Arbetsförmedlingens samverkansarbete, enligt Riksrevisionens bedömning. Det saknas också ett system för effektivt utbyte av information mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna och andra utbildningsaktörer, exempelvis folkhögskolorna. Arbetsförmedlingen har sedan 2022 slutit nya eller reviderade överenskommelser om samverkan med kommunerna. Riksrevisionen bedömer att de flesta av dessa är relevanta för arbetet med kortutbildade arbetssökandes deltagande i reguljär utbildning, om än i varierad utsträckning. Det är dock för tidigt att se resultat av de nya överenskommelserna.

Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar med anledning av granskningen följande rekommendationer:

Till regeringen

  • Se över de statliga regelverken och informationsansvaret gällande kortutbildade arbetssökandes försörjning vid reguljära studier så att det blir enklare att förstå och använda de möjligheter som systemet medger.

Till Arbetsförmedlingen

  • Stärk uppföljningen och kontrollen av anvisningarna att söka utbildning genom exempelvis mer effektiva digitala handläggningssystem.

Följ upp att samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen fungerar väl avseende övergången från arbetslöshet till reguljär utbildning och säkerställ att den är stabil över tid.

Uppdaterad: 14 mars 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?