Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning för psykisk ohälsa

Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Detta riskerar bland annat att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert när sjuka ansöker om ersättning, visar Riksrevisionens senaste granskning.

Samtal mellan läkare och patient.

Foto: Maskot

Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjuskrivningsorsaken i Sverige. Av alla pågående sjukskrivningar utgör psykiatriska diagnoser cirka 46 procent.

Riksrevisionen har granskat processen när sjukskrivande läkare ska bedöma arbetsförmåga vid psykiatriska diagnoser. Resultaten visar att det på flera områden råder osäkerhet kring vilka krav som sjukskrivande läkare ska leva upp till inom ramen för sjukskrivningsprocessen, och att sjukskrivningsprocessen därmed riskerar att inte bli enhetlig och rättssäker.

Riksrevisor Stefan Lundgren.

– I grund och botten verkar det saknas samsyn mellan primärvårdsläkarna och Försäkringskassan om möjligheterna att mäta och gradera funktionsnedsättning vid psykisk ohälsa, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Svårigheter att beskriva patienternas funktionsnedsättningar uppges främst bero på brist på undersöknings- och provresultat vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionens granskning visar också att otillräckliga kunskaper inom försäkringsmedicin och psykiatri bland primärvårdsläkare är en försvårande omständighet, liksom tidsbrist när läkare möter patienter.

Porträtt, Tina Malmberg, projektledare.

– En del av problemet beror på att läkarna upplever att det är oklart när ett läkarintyg anses vara tillräckligt underbyggt vid psykisk ohälsa. Läkarna har begränsad information om patientens arbetsuppgifter och arbetsvillkor och kort om tid för att bedöma arbetsförmåga, säger projektledare Tina Malmberg.

En betydande andel av de läkarintyg som primärvårdsläkare skriver bedöms som otillräckliga av Försäkringskassan, som ofta begär kompletteringar av olika slag. Det är en process som tar tid och kostar pengar.

– Bristerna innebär att enskilda riskerar att komma i kläm och utsättas för onödig oro i väntan på Försäkringskassans beslut om sjukpenning, säger Stefan Lundgren.

Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att inom ramen för detta arbete även ge myndigheterna i uppdrag att se över Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys, med fokus på DFA-kedjan, när det gäller psykiatriska diagnoser.

Rapporten Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa – en process med stora utmaningar (RiR 2018:11) är den första av två granskningar som rör sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Rapport nummer två har preliminär publiceringstid i augusti och kommer att fokusera på Försäkringskassans tillämpning av Socialstyrelsens beslutsstöd på området.

Sjukskrivningsprocessen och DFA-kedjan

Sjukskrivningsprocessen omfattar flera aktörer med olika uppdrag, roller och ansvar.

För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om sjukpenning krävs i normalfallet ett läkarintyg som talar om på vilket sätt patienten är sjuk och hur det påverkar möjligheterna att arbeta.

I läkarintyget ska läkaren ange vilken eller vilka diagnoser som orsakar funktionsnedsättning och vilka observationer som läkaren har gjort vid undersökningen. Läkarintyget ska också beskriva på vilket sätt funktionen är nedsatt och hur funktionsnedsättningen orsakar aktivitetsbegränsning och vilka aktiviteter den försäkrade inte kan utföra. Diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning bildar tillsammans den så kallade DFA-kedjan.

Läkaren behöver inte kontrollera om villkoren för rätt till sjukpenning är uppfyllda, rätten till sjukpenning utreds av Försäkringskassan utifrån den så kallade rehabiliteringskedjan.

Förenklat innebär rehabiliteringskedjan att individen under de första 90 dagarna som sjukskriven har rätt till sjukpenning om hon eller han inte kan utföra sitt ordinarie arbete. Efter 90 dagar föreligger endast rätt till sjukpenning om personen inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Efter 180 dagar kan individen endast få sjukpenning om hon eller han inte kan utföra något arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. För den som är arbetslös bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden redan från den första sjukskrivningsdagen.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 21 maj 2018

Kontakta

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan.

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection