Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksgäldens ränteswappar har sparat staten 1,1 mdkr – men redovisningen brister

För att hålla kostnaderna nere när staten lånar pengar använder Riksgälden det finansiella instrumentet ränteswappar. Riksrevisionens granskning visar att detta lett till besparingar på 1,1 miljarder kronor sedan 2003, men att redovisningen av resultatet av swapanvändningen har tydliga brister.

Börslokal med datorer och storbildsskärmar.

Foto: Plainpicture/Kaiser

Riksgälden har som uppgift att för statens räkning ta upp och förvalta lån. Detta ska ske till så låg kostnad som möjligt samtidigt som risken beaktas. Regeringen ansvarar för avvägningen mellan risk och kostnad genom årliga beslut om vilka genomsnittliga löptider de olika lånen ska ha.

Riksgälden använder sedan 2003 det finansiella instrumentet ränteswappar. Det innebär att Riksgälden för ett visst lån, under en bestämd tid, byter en fast räntekostnad mot en rörlig med en annan aktör på finansmarknaden. Den ekonomiska lönsamheten möjliggörs av att Riksgälden, på framförallt längre löptider, kan låna till förmånligare villkor än andra aktörer.

Sedan 2003 har Riksgälden ingått ränteswapavtal för lån på närmare 300 miljarder kronor. Under finanskrisen förändrade myndigheten sin motivering till varför instrumentet används, samt sin redovisning av resultatet kopplat till användningen av swappar. Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om Riksgäldens användning av ränteswappar har varit effektiv, och om redovisningen är tillfredsställande.

Granskningen visar att användandet av ränteswappar sänkt statens kostnader med sammanlagt 1,1 miljarder kronor under åren 2003–2017.

Riksrevisor Ingvar Mattson.

– Riksgälden höll fast vid sin strategi även under krisåren 2008–2012, när resultatet var negativt. Granskningen visar att det var ett klokt beslut och att staten tack vare nyttjandet av swapinstrumentet har sparat över en miljard kronor sedan 2003, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Förutom sänkta kostnader för statsskulden har Riksgälden även uppnått två andra positiva effekter: förbättrad likviditet på obligationsmarknaden och minskad så kallad refinansieringsrisk.

Alexander von Gussich, projektledare.

– I praktiken innebär detta att såväl kostnader som risker för statens upplåning har utvecklats åt rätt håll, säger Alexander von Gussich, projektledare för granskningen.

När det gäller Riksgäldens nuvarande redovisning är Riksrevisionen kritisk till den överdrivet positiva bild som ges av det ekonomiska resultatet av handeln med ränteswappar. Riksgälden jämför sina kostnader med en hypotetisk situation, som inte är tillåten enligt regeringens beslut om löptider, och kommer på så vis fram till att swapanvändningen inneburit en besparing på 36 miljarder kronor – vida överstigande de 1,1 miljarder kronor som Riksrevisionens granskning kommit fram till.

– Av redovisningen framgår inte heller vilka effekter som är en orsak av myndighetens egna beslut och vilka som beror på regeringens beslut eller marknadsutvecklingen. Tillsammans riskerar detta att leda till feltolkningar av effekten av att använda ränteswappar, säger Alexander von Gussich.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar Riksgälden att tydligare redovisa vilken ekonomisk effekt myndighetens beslut har inom de ramar som regeringens riktlinjer om löptider ger. Om myndigheten behåller sitt nuvarande sätt att beskriva resultaten anser Riksrevisionen att utfallet bör delas upp i olika beståndsdelar: swapresultat, löptidspremie och oväntade marknadsrörelser.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 19 juni 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection