Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen kommenterar Timbros debattartikel om vårdvalet

Tankesmedjan Timbro skriver 14 augusti 2018 på DN-debatt att Riksrevisionen ”dömde ut vårdvalet 2014”. För att undvika missförstånd kommenterar Riksrevisionen här några av påståendena som rör Riksrevisionens rapport.

Vårdcentral, entré med människor på väg in.

Foto: Henrik Segerpalm

Riksrevisionens rapport återges på ett felaktigt sätt

På DN-debatt den 14 augusti publicerade skribenter från tankesmedjan Timbro debattartikeln ”Vårdvalet har inte gynnat rika på fattigas bekostnad”. Artikeln bygger på Timbros rapport: ”Vem går mest till husläkaren – fattiga eller rika?” I artikeln och den underliggande rapporten refereras på flera ställen till Riksrevisionens granskningsrapport ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?” (RiR 2014:22). För att undvika missförstånd lämnar vi följande kommentarer:

Artikelförfattarna skriver att Riksrevisionen ”dömde ut vårdvalet redan 2014”.

Riksrevisionen dömde inte ut vårdvalet. Riksrevisionen kritiserade vissa aspekter av reformen och hur den påverkat vårdens möjlighet att agera efter de etiska principer som ska styra vården. I Riksrevisionens rapport står att ”det finns ett antal åtgärder som är värda att pröva innan mer systemövergripande åtgärder övervägs”. Riksrevisionen ansåg att vårdvalet skulle utvecklas, inte avvecklas.

Enligt skribenterna finns en diskussion om huruvida vårdvalet ”gynnat de rika på bekostnad av de fattiga” och pekar ut Riksrevisionen som en av de hårdaste kritikerna i detta sammanhang.

Riksrevisionen undersökte omfattningen av så kallade undanträngningseffekter. Den huvudsakliga slutsatsen var att vårdvalet förändrat vårdkonsumtionen så att graden av sjuklighet fått minskad betydelse för sannolikheten att göra ett läkarbesök. Inkomstnivån var av sekundär betydelse.

Författarna skriver att ”Riksrevisionens analys har sin grund i var de nya vårdcentralerna har etablerat sig”.

Riksrevisionens empiriska analys av undanträngningseffekter har inte sin grund i vårdcentralernas etableringsmönster. Riksrevisionen undersökte hur sannolikheten för ett läkarbesök i primärvården har förändrats efter vårdvalets införande. Riksrevisionens empiriska underlag omfattade hela befolkningen i två regioner, totalt cirka 2,5 miljoner individer, och innehöll uppgifter om vårdkonsumtion och individernas sjuklighet baserat på sjukvårdens diagnossättning.

Ta del av Riksrevisionens rapport

Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? (RiR 2014:22)

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 22 augusti 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Flerval