Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Sänkt moms på livsmedel inte en kostnadseffektiv åtgärd

Momsen på livsmedel sänktes 1996 för att förstärka köpkraften hos låginkomsttagare och barnfamiljer. Riksrevisionens granskning visar att andra åtgärder kan åstadkomma samma resultat – till halva kostnaden. Därmed är satsningen inte kostnadseffektiv.

Butiksbiträde fyller på grönsaker i kyldisk.

FOTO: MASKOT

Våren 1995 sänktes ersättningsnivåerna i flera av trygghetssystemen för att minska utgifterna för den offentliga sektorn och stabilisera landets ekonomi. För att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll sänktes momsen på livsmedel 1996 till 12 procent. Tanken var att det särskilt skulle gynna låginkomsthushåll och barnfamiljer, eftersom de använder en relativt stor del av sin hushållsbudget för att köpa mat.

Livsmedelsmomsen ligger fortfarande på 12 procent, istället för den normala momssatsen på 25 procent. De skatteintäkter som staten därmed går miste om uppgår till närmare 30 miljarder kronor.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att momssänkningen ledde till motsvarande sänkning av priser i butikerna, men att den ändå inte är en träffsäker åtgärd och därför inte ett kostnadseffektivt sätt att öka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Riksrevisor Ingvar Mattson.

– Av momssänkningen går 40 procent till andra grupper än barnfamiljer och låginkomsttagare. Den önskade effekten blir därmed ganska liten i relation till hur mycket statsfinanserna påverkas, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Riksrevisionens beräkningar visar dessutom att det i kronor räknat är hushållen med de allra högsta inkomsterna, och hushållen utan barn, som tjänar mest på momssänkningen på livsmedel.

Peter Johansson, porträtt.

– Det är bara om köpkraftsförstärkningen mäts i procent av ekonomisk standard som momssänkningen framför allt kommer barnfamiljer och hushåll med låga inkomster tillgodo, säger Peter Johansson, projektledare för granskningen.

För att utreda om den önskvärda effekten, det vill säga höjd köpkraft för barnfamiljer och hushåll med låga inkomster, går att åstadkomma mer kostnadseffektivt har Riksrevisionen genomfört simuleringar av andra möjliga åtgärder.

Dessa simuleringar visar att kombinationer av höjt barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, ekonomiskt bistånd och bostadstillägg skulle ge barnfamiljer och låginkomsthushåll (hushåll med högst 60 procent av medianinkomsten) samma köpkraftsförstärkning som den sänkta momsen men till halva kostnaden.

Om motivet för den nedsatta momsen fortfarande är att stödja barnfamiljer och hushåll med låga inkomster rekommenderar Riksrevisionen regeringen att överväga om dessa grupper istället bör stödjas på andra sätt. Riksrevisionen tar dock inte ställning till om momsen bör höjas till normalskattesatsen på 25 procent.

– Simuleringarna är räkneexempel och ska inte ses som förslag till åtgärder. Att sänkningen inte effektivt uppnår sitt syfte utesluter inte att det vid en samlad bedömning kan finnas andra fördelar som riksdagen vill behålla, säger Ingvar Mattson.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 20 september 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection