Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Granskning av gymnasieintagning ger relevant information men inte alla svar

Riksrevisionen publicerade 30 oktober en granskning av de långsiktiga effekterna av utökade möjligheter för elever att välja gymnasieskola. Granskningens resultat kritiseras i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Här är Riksrevisionens kommentar.

Gymnasieelever utanför skola.

Foto: Maskot

I granskningsrapporten konstaterar Riksrevisionen bland annat att möjligheten att välja en annan gymnasieskola än den som ligger närmast bostaden har haft små men positiva effekter för den grupp elever vars föräldrar har en låg utbildningsnivå. Dessa elever har något högre inkomster och går vidare till högre studier i högre utsträckning än jämförbara elever som inte har haft utökade valmöjligheter. Resultaten visar även på en frånvaro av effekter för elever som har utländsk bakgrund samtidigt som elever med svensk bakgrund gynnas.

Debattören och utredaren Boel Vallgårda kritiserar i en debattartikel i Svenska Dagbladet granskningens resultat och slutsatser. Riksrevisionen bemöter detta i en replik i SvD, som även återges nedan:

Riksrevisionens kommentar

Boel Vallgårda riktar kritik mot Riksrevisionens granskning Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan – från närhetsprincip till betygsprincip som publicerades 30 oktober 2018.

Boel Vallgårda är kritisk till att Riksrevisionens granskning endast gäller de elever som tog gymnasieexamen, att den är begränsad i tid, att den inte kontrollerar för eventuell betygsinflation samt att den gör anspråk på större generaliserbarhet än vad Boel Vallgårda anser är rimligt.

Flera av Boel Vallgårdas synpunkter är relevanta och avspeglar det faktum att vi inte belyser alla effekter av de utökade valmöjligheterna. Men granskningens begränsningar framgår också tydligt av rapporten. Vi är medvetna om att generaliserbarheten av resultaten är begränsad. Inte bara på grund av det valda urvalet, utan även för att utbudet av gymnasieskolor är bättre i urvalet än i många andra kommuner i landet där valmöjligheterna i realiteten är mycket begränsade. Det är därför som vi i granskningen tydligt redovisar att resultaten sannolikt ligger i överkant.

Boel Vallgårda kritiserar således granskningen för att den inte är något den aldrig syftat till att vara. Riksrevisionen välkomnar alla ambitioner att öka kunskapen om dessa frågor, men vi har aldrig utgivit oss för att ha alla svaren. Riksrevisionen har valt att granska utfallen för elever som fullföljt gymnasiet, med eller utan inledande valmöjligheter. Vi har på så vis velat fånga eventuella effekter av förändrad elevsammansättning och kvalitetsskillnader skolor emellan. Den avgränsningen gör att de elever som inte påbörjat eller inte fullföljt gymnasiet inte är med i granskningens urval.

Slutligen anser Boel Vallgårda att Riksrevisionen i för stor utsträckning gått över till kvantitativa metoder och antyder att det har lett till att vi drar ”förhastade slutsatser”. Det är ett ställningstagande i den ständigt pågående, ofta infekterade, diskussionen om vilken forskningsmetodik som är att föredra. Riksrevisionen använder de metoder som bedöms vara mest framgångsrika i respektive granskning, och då har såväl kvantitativa som kvalitativa metoder sina givna platser.

Helena Lindberg, porträtt.

Helena Lindberg

Riksrevisor

Helena Lindberg, porträtt.
Krister Sund, porträtt.

Krister Sund

Revisionsdirektör

Krister Sund, porträtt.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 30 november 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection