Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Bristande jämställdhetsperspektiv i genomförandet av integrationspolitiken

Trots att frågan varit högt prioriterad i många år saknar integrationspolitiken ett tydligt jämställdhetsperspektiv, visar Riksrevisionens granskning. Hårdast drabbar det personer som står långt från arbetsmarknaden.

Kvinna med cykel på gata med buss i bakgrunden.

Foto: Maskot

Enligt de jämställdhetspolitiska målen som Sveriges riksdag har slagit fast ska alla kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina liv. Ett delmål är att det inte ska skilja i möjligheter till betalt arbete och ekonomisk självständighet.

Detta gäller alla, även människor som på grund av krig och andra omständigheter kommit till vårt land. Trots det har utrikes födda kvinnor i genomsnitt betydligt svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden – vilket anses vara en av de största jämställdhetspolitisk utmaningarna idag. OECD har påpekat att Sverige behöver utveckla insatser för utrikes födda kvinnor.

Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om regeringens integrationspolitik under åren 2008–2017 (budgetåren 2009–2018) har jämställdhetsintegrerats* och därmed givit förutsättningar för ett likvärdigt och effektivt stöd till såväl kvinnor som män.

Granskningen visar att integrationsfrågan visserligen har varit högt prioriterad och att samtliga regeringar uttryckt ambitioner om jämställd integration, men att detta inte har givit tillräckligt avtryck i de viktigaste politiska dokumenten på området: budgetpropositioner, skrivelser till riksdagen samt styrningen av Arbetsförmedlingen.

Riksrevisor Stefan Lundgren.

– Trots att utrikes födda kvinnors svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är väl kända, och trots att regeringen genomgående uttryckt att grupper med svag arbetsmarknadsanknytning ska prioriteras, saknar viktiga dokument som styr politikens innehåll ett tydligt jämställdhetsperspektiv, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Detta är särskilt tydligt i bristen på analys av varför skillnaderna är så stora när det gäller utrikes födda kvinnors och mäns förankring på arbetsmarknaden.

Frida
Widmalm, porträtt.

– Under den granskade perioden tas ett stort antal politiska initiativ på området. Även om det har skett en positiv utveckling de senaste åren, så saknas ofta resonemang om hur den förda politiken påverkar kvinnor och män olika, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla jämställdhetsintegreringen på integrationsområdet, med fokus på att i ett första steg analysera orsaker till könsskillnader. Regeringen rekommenderas även att redovisa och analysera arbetsmarknadspolitikens resultat så att det är möjligt att följa hur politiken faller ut för utrikes födda kvinnor och män även efter de år som de inte längre betraktas som nyanlända.

*Jämställdhetsintegrering

Riksdagen beslutade 1994 att jämställdhetsintegrering är huvudstrategin för att nå jämställdhetsmålen. Jämställdhetsintegrering innebär förenklat att jämställdhetsperspektivet alltid ska finnas med i alla led i alla politiska beslut. I praktiken betyder det att till exempel ett budgetförslag inte ska godkännas förrän en analys av förslagets konsekvenser för kvinnor och män har genomförts.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 18 december 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Multiple selection