Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner (RiR 2019:8)

Det händer att statliga myndigheter gör inköp från företag som har koppling till myndighetens anställda eller deras anhöriga – ibland för mycket stora belopp. Det kan handla om fullt legitima inköp, men också om risk för korruption och andra oegentligheter. Riksrevisionen har granskat omfattningen och hanteringen av så kallade närståendetransaktioner.

När myndigheter gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga – så kallade närståendetransaktioner – ställs hårda krav på hanteringen för att misstankar om oegentligheter inte ska uppstå. Riksrevisionen har kartlagt hur vanligt det är med närståendetransaktioner och granskat om de sköts på ett sådant sätt att vi kan känna förtroende för myndighetens saklighet och opartiskhet. Fem myndigheter har ingått i granskningen: Arbetsförmedlingen, Polisen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket.

Granskningen visar att det vid de fem myndigheterna har förekommit närståendetransaktioner där det samtidigt funnits en närhet mellan den del av organisationen som gjort inköpet och den anställda med koppling till leverantören. Myndigheterna har dock system och rutiner för skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner som i det stora hela är ändamålsenliga. Arbetet med att få bättre kontroll över inköpsprocessen är en prioriterad fråga i myndigheterna, och det pågår en positiv utveckling.

Samtidigt behöver myndigheterna försäkra sig om att de rutiner som finns har genomslag i hela organisationen. Att fullfölja utvecklingen av myndigheternas inköpshantering är centralt. Det är också viktigt att utveckla riskanalysen avseende oegentligheter kopplade till inköp, att löpande lyfta frågan om bisysslor med personalen, och att utveckla rutiner som säkerställer att eventuella jävsförhållanden övervägs i inköpssituationer.