Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Trångboddhet enligt normen inte negativt för hälsa och skolresultat

Det finns inga tecken på att trångboddhet ökar risken för ohälsa och dåliga skolresultat. I alla fall inte utifrån den svenska trångboddhetsnormen, visar Riksrevisionens granskning.

Fågelholkar, sammanbyggda mot himmel.

Foto: Benny Karlsson

Trångboddheten ökar successivt i Sverige, vilket har lett till farhågor om att smittspridning, störd sömn och orolig hemmiljö ska påverka hälsa och studieresultat negativt. Värst är det i storstäderna där över vart fjärde hushåll är trångbott. Riksrevisionen har därför granskat om vuxnas och barns hälsa, och barns skolresultat, försämrades efter en ändring i reglerna för bostadsbidraget som infördes 1997. Ändringen ledde till att ett förhållandevis stort antal hushåll flyttade till mindre bostäder, och att dessa familjer därmed blev trångbodda enligt den senast beslutade normen för trångboddhet.

Riksrevisionen har jämfört dessa personers vårdkonsumtion, sjukfrånvaro, tillfällig föräldrapenning och avgångsbetyg från grundskolan och gymnasiet med bidragstagare som inte flyttade till en mindre bostad.

Cecilia Enström Öst, porträtt.

– Granskningen visar att det inte finns några tecken på att trångboddhet såsom den definieras i Sverige har effekter på vare sig vuxnas eller barns hälsa, eller på barns skolresultat, säger Cecilia Enström Öst, projektledare för granskningen.

Trångboddhetsnormen säger att alla i hushållet ska ha eget sovrum, förutom vuxna par som kan dela, för att hushållet inte ska räknas som trångbott. Bostaden ska även ha ett kök och ett vardagsrum.

– Analysen i granskningen har dock omfattat även en snävare definition av trångboddhet, men inte heller i dessa fall har hälsa eller studieresultat påverkats negativt, säger Cecilia Enström Öst.

Riksrevisionen konstaterar att det är osäkert om trångboddhetsnormen i sin nuvarande konstruktion är relevant för dagens bostadsmarknad. Plan- och bygglagen har ändrats för att möjliggöra byggandet av fler små bostäder, det varierar hur välfärdssystemet förhåller sig till trångboddhetsnormen och i ett internationellt perspektiv är det vanligt att barn kan dela rum utan att familjen anses vara trångbodd.

Riksrevisor Stefan Lundgren.

– Vi rekommenderar regeringen att se över hur trångboddhetsnormen är utformad och hur den används. Det gäller till exempel hur styrande den ska vara för bostadsproduktionen och hur den ska förhålla sig till reglerna för bostadsbidraget och andra stödjande insatser, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Granskningen omfattar inte så kallad extrem trångboddhet, där fler än två personer delar sovrum. I Sverige uppskattas andelen extremt trångbodda ha fördubblats de senaste 20 åren, från 2,5 till 5 procent av befolkningen.

– Det är rimligt att anta att extrem trångboddhet under vissa förhållanden kan leda till de negativa effekter som befarats, men detta har inte gått att undersöka inom ramarna för den här granskningen. Vi uppmanar därför regeringen att följa den utvecklingen noga, säger Stefan Lundgren.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 19 mars 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?