Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Brister i statens insatser för grundsärskolan

Grundsärskolan missgynnas när staten utvecklar skolverksamheten i Sverige. Färre bedömningsstöd samt sämre kunskapsuppföljning och rapportering till riksdagen är några av konsekvenserna.

Två elever pekar på datorskärm, lärare förklarar.

Foto: Maskot

Enligt skollagen ska alla elever i den svenska skolan ges den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och personliga utveckling. Det gäller oavsett om eleverna går i grundskolan, grundsärskolan eller någon av de andra obligatoriska skolformerna.

Många av de insatser som genomförts av Skolverket för grundsärskolan håller en bra kvalitet enligt lärare och rektorer. Riksrevisionens granskning visar dock att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Till exempel har grundsärskolans lärare avsevärt sämre tillgång till bedömningsstöd, som ska hjälpa lärarna att bedöma elevernas kunskaper.

Olof Widmark, porträtt.

– I grundsärskolan finns bedömningsstöd endast i tre ämnen för låg- och mellanstadiet medan grundskolan har bedömningsstöd i samtliga ämnen. Det visar att grundsärskolans behov av stöd för kunskapsbedömning inte har prioriterats på samma sätt som grundskolans, säger Olof Widmark, projektledare för granskningen.

Ett annat exempel är att grundsärskolans lärare har ett mindre omfattande så kallat kommentarmaterial från Skolverket, som fördjupar och ger stöd att tolka läro- och kursplaner.

Granskningen visar också att Skolverkets uppföljning och utvärdering av grundsärskolan har brister. Skolverket har i flera fall avgränsat bort grundsärskolan i utvärderingar, och det saknas information om elevernas kunskapsutveckling, grundsärskolans förutsättningar att utveckla elevernas kunskaper samt skillnaderna mellan olika grundsärskolor och huvudmän. Brister finns även i den information som regeringen lämnar till riksdagen.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Kunskapsbristerna gör det svårt att veta om eleverna getts möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, så som skollagen kräver, och om det finns skillnader mellan grundsärskolor i landet. Det gör det också svårare att veta om det behöver vidtas några särskilda åtgärder för grundsärskolan, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det finns också en risk för att timplanerna för grundsärskolan inte är anpassade för de utbildningsbehov eleverna har. Grundsärskolans elever garanteras ett mindre antal undervisningstimmar än grundskoleeleverna i engelska och mer i andra ämnen som till exempel hem- och konsumentkunskap.

Elever med större funktionsnedsättningar, som läser ämnesområden i inriktningen träningsskola, har totalt färre garanterade undervisningstimmar än övriga elever i grundsärskolan. Detta trots att Skolverket redan för tre år sedan uppmärksammade regeringen på att skillnaderna kan vara omotiverade.

Ett annat exempel är de förtydliganden som gjorts när det gäller trygghet och studiero i läroplanerna för grundskolan och sameskolan (som börjar gälla 1 juli i år), men som utan motivering inte gäller för grundsärskolan.

– Lärare och rektorer ger uttryck för att grundsärskolan och dess elever inte räknas på samma sätt som grundskolan. När det gäller de statliga insatserna på området visar den här granskningen dessvärre att de har visst fog för den uppfattningen, säger Helena Lindberg.

Rekommendationer

Skolverket rekommenderas att:

  • se till att lärare i grundsärskolan får tillräckligt stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper.
  • utveckla uppföljning och utvärdering av grundsärskolan, så att den ger information om huruvida eleverna har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
  • säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas i myndighetens interna styrning.

Regeringen rekommenderas att:

  • utveckla redovisningen till riksdagen av om grundsärskolan når målen för utbildningen.
  • se över timplanerna för grundsärskolans ämnen och ämnesområden.

Fakta: Grundsärskolan

Det finns fyra så kallade obligatoriska skolformer i Sverige: Grundskola, sameskola, specialskola och grundsärskola.

Grundsärskolan är till för barn som på grund av intellektuella funktionsnedsättningar bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav. Grundsärskolan innebär liksom andra skolformer nio års skolplikt för alla barn och ungdomar mellan 7 och 16 år.

Ungefär 11 000 elever går idag i grundsärskola.

Obs! Pressmeddelandet rättades 10 maj 2019. I en tidigare version stod att specialskolan också omfattades av den ändring i läroplanen om trygghet och studiero som nämns i texten.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 10 maj 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?