Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Ineffektivt statligt stöd till ökat bostadsbyggande

Sedan 2016 har staten satsat drygt fem miljarder kronor på bidrag till kommunerna för att öka bostadsbyggandet. Riksrevisionens granskning visar att stödet har varit ineffektivt och borde ha utformats på ett annat sätt.

Bostadsbygge, kranar och byggarbetare.

Foto: Heléne Grynfarb

Under 2016 infördes ett stöd till kommuner för att stimulera till ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsedd att öka byggandet i kommuner som tar emot nyanlända invandrare. Ungefär 1,4–1,8 miljarder kronor har årligen betalats ut under 2016–2018.

Riksrevisionen har granskat stödet. Den övergripande slutsatsen är att det inte på ett effektivt sätt har stimulerat till åtgärder för ökat bostadsbyggande, vare sig generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Vanessa Liu, porträtt.

– Regeringen utformade inte stödet så att det på ett tydligt sätt styrde mot ett ökat bostadsbyggande. Till exempel ställdes det inga krav på vad pengarna skulle användas till, säger Vanessa Liu, projektledare för granskningen.

Det har dessutom varit svårt för kommunerna att planera för stödet eftersom de inte kunnat förutse hur mycket pengar de skulle få.

– Få kommuner har därför aktivt använt stödet till ytterligare åtgärder för bostadsbyggande. Pengarna har snarare setts som ett generellt bidrag till kommunkassan. I de fall pengarna faktiskt har använts till åtgärder för bostadsplanering går det inte att avgöra om åtgärderna skulle ha vidtagits även utan statligt stöd, säger Vanessa Liu.

Riksrevisionen bedömer att ineffektiviteten i stödet delvis även beror på regeringens bristande underlag inför genomförandet. Det saknades till exempel en analys av vilka hinder för bostadsbyggande som stödet skulle avhjälpa, och vilka resultat som kunde förväntas. Hur stödet skulle samverka med andra styrmedel för bostadsbyggande analyserades inte heller.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det sätt som stödet har utformats på gör att det inte går att följa hur pengarna har använts av kommunerna.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Regeringens planering av stödet har varit otillräcklig. Att stödet är nästan omöjligt att följa upp innebär dessutom att det inte går att bedöma om pengarna har använts till bostadsbyggande. Därmed går det inte heller att rapportera resultatet av stödet så som riksdagens civilutskott har efterfrågat, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar att stödet kan ha haft viss betydelse för att fler kommuner har tagit fram riktlinjer för sin bostadsförsörjning, något de enligt lag dock redan är skyldiga att ha.

Rekommendationer

Parallellt med genomförandet av Riksrevisionens granskning beslutade riksdagen att stödet ska avvecklas från 2019. Majoriteten av kommunerna har dock fortfarande en ansträngd bostadsmarknad, särskilt i storstadsregionerna.

Om regeringen i framtiden överväger ett nytt stöd rekommenderar Riksrevisionen därför bland annat att stödet anpassas mer till kommunernas planeringsförutsättningar. Regeringen bör även överväga att tydligare rikta pengarna till just bostadsbyggande, samt säkerställa att resultatet av stödet går att följa upp i efterhand.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 18 juni 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?