Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Misslyckad miljardsatsning på renovering i områden med socioekonomiska utmaningar

2016 öronmärkte regeringen 800 miljoner kronor om året fram till 2019 för renovering och energieffektivisering av bostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Bara en bråkdel av pengarna kom dock till användning och satsningen bidrog endast marginellt till de politiska målen.

Miljonprogramsområde, sett från vägen.

FOTO: VINCE REICHARDT

Riksrevisionen konstaterar att bristerna i stödets utformning bland annat berodde på att regeringen inte hade tagit fram tillräckliga beslutsunderlag, och att de problem som uppmärksammades inte beaktades.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Satsningen skulle bidra till såväl energi- som bostadspolitiken och samtidigt skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar. Riksrevisionens granskning visar att stödet endast hade begränsade förutsättningar att påverka renoverings- och energieffektiviseringstakten. Stödets hyresrabatt dämpar hyreshöjningar men hindrar inte att de ändå kan bli stora vid omfattande renoveringar.

Linda Sahlén Östman, porträtt.

– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.

Fastighetsägarnas intresse för att söka stödet har också varit svagt. Endast 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.

– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.

– Om ordentliga konsekvensanalyser hade gjorts innan satsningen sjösattes hade det låga intresset från fastighetsägarna kunnat förutses och stödet kunde ha fått en mer ändamålsenlig utformning, säger Helena Lindberg.

Rekommendationer

Stödet avvecklades i samband med riksdagens budgetomröstning 2019, parallellt med slutarbetet av Riksrevisionens granskning.

Flera av de brister som Riksrevisionen identifierar, till exempel frånvaron av konsekvensanalyser, har även tidigare konstaterats vid ett antal andra statliga satsningar och reformer – vilket också lyfts fram i Riksrevisionens årliga rapport för 2019.

Om regeringen i framtiden överväger att införa liknande stöd rekommenderar Riksrevisionen därför regeringen bland annat att utforma stödet utifrån en analys av vilka problem det ska avhjälpa, en konsekvensanalys av tänkbara effekter samt enklare ansöknings- och uppföljningsprocesser.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 03 oktober 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?