Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Större omfördelning behövs inom det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet är inte utformat så att kommunerna kan ge kommuninvånarna en likvärdig service – de summor som omfördelas mellan landets kommuner behöver öka, visar Riksrevisionens granskning.

Sedlar utspridda.

FOTO: DEPICTION

Det kommunala utjämningssystemets syfte är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, även om det är stora skillnader när det gäller skatteinkomster, befolkningssammansättning och geografi. Eventuella skillnader i kommunalskattesats ska alltså spegla skillnader i ambitionsnivå och effektivitet, inte vara uttryck för olika ekonomiska förutsättningar.

Det är riksdagen som har beslutat att Sverige ska ha ett utjämningssystem, samt vilken uppgift det ska fylla. Riksrevisionen har granskat om systemet fungerar som riksdagen beslutat.

Granskningen visar bland annat att systemet inte fullt ut kompenserar för alla kostnadsskillnader som beror på olikheter när det gäller befolkningssammansättning eller geografiska förutsättningar – trots att det är meningen att så ska ske. Kommuner med stor yta, få invånare och liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga verksamhetsområden som ingår i kostnadsutjämningen. Av landets 290 kommuner är 241 underkompenserade, enligt våra beräkningar.

Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader till ett nettobelopp på 7,2 miljarder kronor. Om systemet hade fungerat som riksdagen avsåg borde summan istället ha hamnat på 10,9 miljarder kronor.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Det är stor skillnad mellan de kommunala skattesatserna, från 29,18 kronor i Österåker till 35,15 i Dorotea. Riksrevisionens bedömning är att det till stor del beror på att kostnadsutjämningen inte fungerar som den ska, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen för en tid sedan lämnade en proposition med förslag om att kostnadsutjämningssystemet utvecklas i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. Riksdagsbehandlingen av den aktuella propositionen pågår.

Om riksdagen säger ja till regeringens förslag ökar omfördelningen till 9,3 miljarder kronor år 2020. Riksrevisionens beräkningar visar att detta inte räcker för att åtgärda de identifierade bristerna eftersom kommunala kostnader i kommuner med stor yta, få invånare och liten andel som bor i tätort fortfarande underskattas systematisk.

Ulf Andersson, porträtt.

– För att systemet ska kunna fungera i enlighet med riksdagens intentioner behöver omfördelningen öka mer än vad regeringen föreslår. För att göra detta behöver det tas fram ett bättre underlag över kostnader för kommunal service i områden med glesare bebyggelse, säger Ulf Andersson, projektledare för granskningen.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar att:

  • kostnadsutjämningen utvecklas så att den i större utsträckning utjämnar för kostnadsskillnader som uppstår på grund av kommunernas yta, antal invånare och befolkningsförändringar samt för storstädernas och de storstadsnära kommunernas socioekonomi
  • systemet även omfattar biblioteksverksamhet och kommunal vuxenutbildning
  • regeringen utreder för- och nackdelar med att utvidga kostnadsutjämningssystemet till att gälla fler skattefinansierade verksamheter
  • regeringen överväger om delar av strukturbidraget kan avvecklas
  • regeringen ger Tillväxtverket i uppgift att förvalta utjämningssystemet.

Fotnot: Riksrevisionen har granskat utjämningssystemet för kommunerna, men inte motsvarande system för landsting och regioner.

Rättelse

Ändringar har gjorts i den digitala rapportfilen, som därmed skiljer sig från den tryckta rapporten och den digitala rapportfil som publicerades 2019-10-24. Ändringar har även gjorts i det digitala underlaget Bidrag/avgifter i kostnadsutjämningen 2017 enligt Riksrevisionens beräkningar, som lades ut i samband med publiceringen av rapporten men som kort därefter togs bort från webbplatsen när felen upptäcktes. Pressmeddelandet ovan, som publicerades 2019-10-24 har reviderats med korrekta siffror.

Ändringarna berör inte de beräkningar som ligger till grund för bedömning av kostnadsutjämningens förmåga att utjämna de kostnader som beror på skilda strukturella förhållanden. Felen påverkar inte heller slutsatser eller rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 29 oktober 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?