Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Det statliga säkerhetsarbetet för kärnteknisk verksamhet behöver utvecklas

Statens arbete med att förebygga kärntekniska olyckor har vissa brister. Inte heller beredskapen att handskas med konsekvenserna av en olycka är tillräckligt god, visar Riksrevisionens granskning av säkerhetsarbetet vid kärnteknisk verksamhet.

Reaktortank, kärnkraftverk.

Foto: Vattenfall

Riksrevisionen har granskat hur regeringen och ansvariga myndigheter arbetar med säkerheten vid kärnteknisk verksamhet.

Riksrevisionens samlade bedömning är att statens säkerhetsarbete vid kärnteknisk verksamhet inte är helt tillfredsställande. Säkerhetsarbetet bedrivs i huvudsak på ett ändamålsenligt sätt, men det finns väsentliga delar som behöver utvecklas.

Riksrevisor Stefan Lundgren, porträtt.

– Vi ser brister när det gäller såväl det förebyggande arbetet som beredskapen inför en eventuell olycka. Det handlar till exempel om brister i tillsyn och otydliga roller, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Riksrevisionen konstaterar också att det saknas en nationell strategi för sanering efter en olycka, att det råder oklarhet mellan de granskade myndigheterna om när sanering bör genomföras samt att de ansvariga myndigheterna inte har övat sanering mer än en gång de senaste fem åren.

Sascha Sohlman, porträtt.

– Riksrevisionen fann redan 2007 brister när det gäller saneringsarbetet. Dagens granskning visar att det fortfarande finns brister som äventyrar en effektiv hantering av de långsiktiga konsekvenserna av en kärnteknisk olycka, säger Sascha Sohlman, projektledare för granskningen.

Regeringen har ett övergripande ansvar för att styra de inblandade myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar att styrningen är bristfällig när det gäller bland annat ansvarsfördelningen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Detta leder i sin tur till oklara förutsättningar för länsstyrelserna, som ska leda den statliga räddningstjänsten i den akuta fasen av en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att klargöra ansvarsfördelningen mellan de två myndigheterna.

När det gäller hanteringen av en eventuell kärnteknisk olycka visar granskningen att Regeringskansliet har en krishanteringsorganisation som möjliggör en effektiv hantering.

– Detta är en markant förbättring sedan Riksrevisionen granskade beredskapen för kärnkraftsolyckor 2007, säger Stefan Lundgren.

Granskningen visar vidare att MSB:s tillsyn av länsstyrelserna inte sker i tillräcklig omfattning. Detta gäller även SSM:s tillsyn av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet vid de kärntekniska anläggningarna, och detta kan i värsta fall leda till försämrade möjligheter att förebygga och hantera angrepp mot anläggningarna.

– Vi rekommenderar MSB att förstärka tillsynen över länsstyrelserna, och att SSM ökar tillsynen av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet, säger Sascha Sohlman.

Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att ge MSB huvudansvar för att ta fram en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka, att MSB, SSM och länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län samövar sanering regelbundet samt att regeringen säkerställer att det finns rättsliga förutsättningar för fortsatt hantering av jodtabletter.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 07 november 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?