Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Återvändandeverksamheten: svag styrning, inbyggda målkonflikter och bristande samordning

Riksrevisionen har granskat statens arbete med att få personer som inte får vistas i Sverige att lämna landet – frivilligt eller med tvång. Granskningen visar att det inte fungerar effektivt. Regeringen bör därför se över hur verksamheten styrs och hur arbetet fördelas mellan olika myndigheter.

Genom ett stängsel syns en familj på väg till en järnvägsplattform.

Foto: TT Bild/Asger Ladefoged

Enligt EU:s återvändandedirektiv ska Sverige och andra medlemsstater se till att personer från länder utanför EU som vistas olagligt här lämnar landet. Detta ska helst ske på frivillig väg, men Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården kan också använda tvångsmedel om det behövs.

Riksrevisionens granskning visar att de tre myndigheternas samlade kostnader för verksamheten ökat med 40 procent till nästan två miljarder om året under 2016–2018, Kostnaden per ”verkställd utresa” har under samma period mer än fördubblats, från 48 000 kr till 97 000 kronor.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Verksamheten når ungefär samma resultat som under 1990-talet, trots att samhället lägger allt mer resurser på den. Även om det finns förklaringar till delar av kostnadsökningarna går det inte att dra någon annan slutsats än att effektiviteten har stora brister, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det finns omfattande svagheter i styrning och samordning av verksamheten. Det handlar till exempel om att:

    • riksdag och regering har beslutat om verksamhetens inriktning, men inte preciserat vilka resultat som bör nås eller vad det ska kosta
    • ansvaret är uppdelat på flera myndigheter, där oklara ansvarsförhållanden, överlappande uppdrag och brutna ansvarskedjor leder till interna prioriteringar och arbetssätt som kan vara rationella för en enskild myndighet men riskerar att hämma verksamheten i stort
    • en stor del av ansvaret för resursfördelningen har delegerats till Migrationsverkets och polisens regionala organisationer, som var för sig måste prioritera mellan återvändandeverksamheten myndigheternas övriga uppdrag.
    Tommi Teljosuo, porträtt.

    – Det är en svår uppgift redan i utgångsläget, och konstruktionen där den utgör ett litet uppdrag för tre stora myndigheter gör styrningen ytterligare komplicerad. Det leder till risk för att resurserna inte fördelas effektivt inom eller mellan myndigheterna, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

    Granskningen visar också att nödvändig överföring av information mellan myndigheterna kan bromsas av sekretess och oförenliga it-system. Mycket sköts därför manuellt, vilket leder till dubbelarbete, informationsförluster och rena fel.

    – Att följa upp ärenden, personer, kostnader och resultat är arbetskrävande eller i värsta fall omöjligt. Att verksamheten har stort inflytande på enskildas situation och ofta sker under tidspress gör det än mer angeläget att komma tillrätta med dessa problem, säger Tommi Teljosuo.

    Rekommendationer i korthet

    Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning, samt att överväga förändringar av myndighetsorganisationen på området.

    – Stora delar av de identifierade problemen hänger ihop med att verksamheten är splittrad till tre olika myndigheter. Vi tror det blir svårt att väsentligt effektivisera verksamheten med nuvarande uppdrag och ansvarsfördelning mellan dem, säger riksrevisor Helena Lindberg.

    Riksrevisionen riktar vidare ett antal rekommendationer till Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. För samtliga rekommendationer, se rapporten.

    Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

    Uppdaterad: 19 mars 2020

    Kontakta OSS

    Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

    Läs mer om behandling av personuppgifter

    Vad handlar din fråga om?
    Vad handlar din fråga om?