Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Avsevärda kostnadsökningar vid drift och underhåll av järnväg

Staten betalar betydligt mer för drift och underhåll av järnvägen än vad som först avtalats, visar Riksrevisionens granskning. Värst är det vid vinterunderhåll då kostnaderna nästan fördubblas.

Järnvägsräls, längre bort två banarbetare.

Foto: Hasse Bengtsson

Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av 14 100 kilometer statlig järnväg.

Kostnaden för de så kallade basunderhållskontrakten är cirka 3,7 miljarder kronor om året. Riksrevisionens granskning visar att det är betydligt mer än vad Trafikverket från början upphandlat: Av 31 granskade entreprenader är det endast i tre fall som kostnaderna har varit av samma, eller lägre, storlek som det ursprungliga anbudet.

Helena Lindberg, porträtt

– Vår övergripande slutsats är att Trafikverkets upphandlingar inte fungerar effektivt, och att staten därför sannolikt får mindre drift och underhåll för pengarna än vad som annars hade varit möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Den genomsnittliga kostnadsökningen är 74 procent, men det är stora variationer. Vinteråtgärder utgör ungefär en tiondel av kontrakten. För dem var den genomsnittliga kostnadsökningen 91 procent.

Det finns flera förklaringar. Granskningen visar bland annat att kostnadsavvikelserna blir som allra störst när:

  • vissa av Trafikverkets regioner ansvarar för upphandlingen
  • Trafikverkets projektledare byts ut under kontraktets gång
  • vissa leverantörer får kontrakten.

När det gäller vinterunderhåll är kostnadsökningarna större när samma entreprenör ansvarar för ett kontraktsområde under två kontraktsperioder i rad. Det kan vara en indikation på så kallad obalanserad budgivning, då entreprenören använder olika prissättningsstrategier för att maximera ersättningen i förhållande till mängden utfört arbete.

– Vi har tydliga indikationer på obalanserad budgivning. Men brister i den ekonomiska uppföljningen gör att det inte går att avgöra om, eller i vilken utsträckning, kostnadsökningarna i så fall beror på detta, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Granskningen visar vidare att Trafikverket saknar grundläggande förutsättningar att förändra den rådande situationen. Till exempel uppfyller inte Trafikverkets it-system de krav som kan ställas på ett effektivt anläggningsregister.

Trafikverket saknar därmed ett system som kan ge en samlad bild av tillståndet i anläggningen, inklusive historiska tillstånd och tänkbara framtida tillstånd. Myndigheten samlar heller inte systematiskt in information av vilka underhållsarbeten som köpts inom ett kontrakt.

– Det försvårar Trafikverkets arbete på flera sätt. Bland annat går det inte att använda genomförda besiktningar för att förutse hur anläggningarna slits och vilket underhåll som kommer att behövas, säger Sherzod Yarmukhamedov.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att analysera omfattningen och konsekvenserna av obalanserad budgivning.

Trafikverket rekommenderas att:

  • inrätta ett it-system för anläggningsuppgifter som möjliggör en mer komplett informationsinsamling om anläggningens nuvarande och framtida tillstånd
  • ta fram en rutin för systematisk inrapportering av köpta mängder och dess kostnader inom ett kontrakt
  • förbättra analysarbetet i syfte att bättre kunna identifiera det framtida underhållsbehovet och planera underhållsåtgärderna.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 13 oktober 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?