Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Riksrevisionen granskar systemet med energideklarationer

Sedan 2009 måste alla som säljer eller hyr ut en bostad (eller lokal) visa upp en energideklaration, utförd av en oberoende expert. Energideklarationer har sin grund i ett EU-direktiv, men nyttan har ifrågasatts av forskare i såväl Sverige som andra EU-länder. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i systemet med energideklarationer.

Gata med villor i olika färger.

Foto: Imfoto

Syftet med energideklarationer är att främja en effektiv energianvändning och bidra till god inomhusmiljö. Tanken är att den som köper eller hyr en bostad gör sitt val bland annat utifrån hur energieffektiv den är, och att fastighetsägare genomför de råd till förbättringar som deklarationen innehåller.

Helena Lindberg, porträtt

– Men för att energideklarationerna ska bidra till energieffektivisering krävs det dels att de är utformade på ett sätt som privatpersoner kan förstå, dels att de används som det är tänkt. Så verkar det tyvärr inte alltid vara, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Energideklarationer har sin bakgrund i ett EU-direktiv och är till för att främja en effektiv energianvändning och bidra till en god inomhusmiljö, genom att konsumenter på bostadsmarknaden får information om byggnaders energiprestanda och rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder.

När bostäder säljs eller hyrs ut ska säljaren eller uthyraren därför alltid uppvisa en energideklaration. Den ska vara utfärdad av en oberoende expert och inte mer än tio år gammal.

Systemet är tvingande. I Sverige har kostnaderna för åren 2009–2016 uppskattats till cirka 1,8 miljarder kronor. Eftersom staten bidrar med stöd delas notan mellan fastighetsägarna och skattebetalarna.

För att energideklarationerna ska leda till energieffektivisering behöver de vara utformade så att konsumenterna enkelt förstår dem. Dessutom måste konsumenterna ha drivkrafter att genomföra de rekommendationer om effektiviseringsåtgärder som deklarationerna kan innehålla.

Tidigare granskningar, liksom svensk och internationell forskning, tyder på att energideklarationerna hittills inte har haft någon stark effekt på varken bostadsköpares beslut, fastighetsägares investeringar i energieffektivisering eller på försäljningspriset. Forskning har också pekat på att energibesparingarna är så låga att de kostnader som energideklarationer skapar riskerar att överstiga samhällsnyttan de bidrar med.

Riksrevisionen granskade systemet med energideklarationer 2009, och konstaterade då brister i utformningen av deklarationerna och i stödet till enskilda mottagare.

Syfte

Granskningen ska utreda om systemet för energideklarationer har utformats och genomförts så att det effektivt bidrar till energieffektivisering och god inomhusmiljö för småhus.

Granskningen omfattar i huvudsak energideklaration av småhus. Flerbostadshus och lokaler ingår inte.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2021. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 16 oktober 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?