Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Välfungerande garantiverksamhet på Sida, men bristande uppföljning

Sida använder allt oftare kreditgarantier som ett verktyg i sin biståndsverksamhet. Riksrevisionen bedömer att det arbetet fungerar bra, men att uppföljningen behöver förbättras för att säkerställa att garantierna är ändamålsenliga.

Exteriör Sidas huvudkontor på Valhallavägen i Stockholm.

Foto: Helena Landstedt

Sida har använt kreditgarantier i sitt internationella utvecklingssamarbete i drygt tio år. Syftet är att mobilisera kapital och möjliggöra finansiering av utvecklingsprojekt som annars inte skulle fått låna pengar till rimlig kostnad på den finansiella marknaden.

Garantierna har fått en allt större betydelse i svenskt bistånd, och det maximala belopp som Sida får ställa ut garantier för har successivt utökats från 5 till 15 miljarder kronor.

Riksrevisionens granskning visar att arbetet med garantier i stort fungerar bra. Regeringens styrning har varit tydlig, och Sida har i huvudsak arbetat med garantierna på ett ändamålsenligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar dock att Sida inte planerar uppföljningen av garantiernas resultat på ett systematiskt sätt. Till exempel specificerar Sida inte alltid vilka aspekter som är relevanta att följa upp för att fånga finansiella effekter och utvecklingseffekter. Hur Sida planerar uppföljningen skiljer sig också åt mellan olika garantier, utan att det finns tydliga skäl.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Det innebär att det blir svårt att bedöma garantiverksamheten och i vilken utsträckning den bidrar till biståndspolitiska mål. Bristande uppföljning är en vanlig iakttagelse i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Eftersom garantiinstrumentet är relativt nytt och kunskapen om dess långsiktiga effekter är begränsad, är det särskilt viktigt att Sida säkerställer att garantierna kan följas upp.

– Om uppföljningen inte planeras är det svårare att dra lärdom av tidigare framsteg och misstag för att kunna förbättra garantierna efter hand, säger Helena Lindberg.

Granskningen visar vidare att Sida i huvudsak har utformat garantierna utifrån väl motiverade bedömningar. Men i några delar dokumenterar Sida inte vilka centrala överväganden som görs vid utformningen, vilket försvårar insyn och uppföljning av Sidas bedömningar. Det finns också brister i Sidas interna stöd för att utforma garantier.

Riksgälden bistår Sida med att bedöma den risk som staten tar genom att ställa ut garantier. Också hos Riksgälden finns det brister i det interna stödet för att bedöma riskerna. Dokumentationen av hur olika parametrar skattas i beräkningen är inte heller tillräcklig.

– Bedömningarna av statens risk påverkar hur mycket garantitagaren ska betala i avgift för garantin. De påverkar också Sidas beslut om att subventionera avgiften. Det är därför viktigt att Sida och Riksgälden säkerställer att beräkningarna är träffsäkra och väl motiverade, säger Vanessa Liu, projektledare för granskningen.

Rekommendationer i korthet

Sida rekommenderas att

  • stärka det interna stödet för att utforma garantier och dokumentera gjorda överväganden
  • planera uppföljningen av garantier så att samtliga garantiers resultat kan följas upp.

Riksgälden rekommenderas att

  • stärka det interna stödet för riskbedömning och dokumentera gjorda överväganden.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 17 november 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?