Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Finanspolitiken delvis i strid med ramverk och lagstiftning

Regeringen följer i huvudsak ramverket för finanspolitiken. Men att kraftigt höja taket för statens utgifter de kommande åren strider enligt Riksrevisionens bedömning mot det finanspolitiska ramverket. Dessutom följer inte regeringen budgetlagen genom att inte redovisa hur överskottsmålet ska nås.

Rosenbad i kvällssol, i bakgrunden syns Stockholms stadshus.

Foto: Tommy Alven

Det finanspolitiska ramverket syftar till att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser. Riksrevisionen publicerar i dag två granskningar. Den ena granskningen avser regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2020. Den andra granskningen avser hur utgiftstaket har hanterats av olika regeringar under åren 1997–2020.

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket under 2020

Riksrevisionen har granskat de ekonomiska propositionerna under 2020. Granskningen visar att finanspolitiken i huvudsak har utformats och redovisats i enlighet med det finanspolitiska ramverket.

Riksrevisionen bedömer dock att det finns ett antal brister, bland annat följande:

    • Regeringen föreslår kraftigt höjda utgiftstak för 2021 och 2022 på ett sätt som enligt Riksrevisionens bedömning saknar stöd i ramverket.
    • Regeringen bryter mot budgetlagen genom att inte redovisa hur den avser att återgå till överskottsmålet.
    • Regeringen redovisar inte de samlade budgeteffekterna av tillfälliga respektive permanenta åtgärder i budgetpropositionen.
    Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

    – De nivåer som regeringen föreslår för utgiftstaken 2021 och 2022 är så höga att takets funktion som instrument att stödja överskottsmålet sätts ur spel. Regeringen följer därmed inte en av grundtankarna med det finanspolitiska ramverket, säger riksrevisor Helena Lindberg.

    När utgiftstaket förlorar sin begränsande funktion kan detta bland annat leda till att viktiga finanspolitiska prioriteringar inte görs. Riksrevisionens bedömning är att regeringen därmed tar en onödig risk.

    – Läget är osäkert, och det är naturligt att regeringen vill ha stort manöverutrymme. Men de föreslagna utgiftstaken rimmar inte med regeringens egna prognoser utan återspeglar en svagare ekonomisk utveckling. Taket bör utgå från regeringens huvudscenario, och om förutsättningarna förändras dramatiskt kan regeringen alltid återkomma till riksdagen med förslag till ny nivå, säger Bengt Lewin, projektledare för granskningen.

    Utgiftstaket 1997–2020

    Riksrevisionen publicerar idag även en tillbakablickande granskning av hur olika regeringar har hanterat utgiftstaket under åren 1997–2020.

    Granskningen visar att utgiftstaket i stort har tillämpats på det sätt som riksdagen har avsett och att taket haft en disciplinerande effekt på utgiftsutvecklingen. Vidare visar granskningen att utgiftstakets roll har varierat över tid, vilket kan förklaras av olika ekonomiska utgångslägen och olika regeringars politiska preferenser. Granskningen har också omfattat regeringens uppföljning av de takbegränsade utgifterna, vilken bedöms fungera väl.

    Riksrevisionen konstaterar dock att regeringen inte alltid har redovisat skälen bakom förslagna nivåer för taket. Det riskerar att minska förtroendet för finanspolitikens uthållighet.

    – Regeringen bör tydligt redovisa vilka överväganden som ligger bakom förslaget till utgiftstak och hur den ser på utvecklingen av de offentliga utgifterna. Dessutom bör den vara tydlig med vilket skatteuttag som bedöms vara nödvändigt på längre sikt, säger Helena Knutsson, projektledare för granskningen.

    Rekommendationer

    Se respektive granskningsrapport för fullständiga rekommendationer.

    Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

    Uppdaterad: 17 december 2020

    Kontakta OSS

    Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

    Läs mer om behandling av personuppgifter

    Vad handlar din fråga om?
    Vad handlar din fråga om?