Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Statens effektutvärderingar av näringspolitiken brister i tillförlitlighet

De effektutvärderingar som gjorts av näringspolitiken håller med få undantag inte tillräcklig kvalitet för slutsatser om orsakssamband. Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen ska kunna anses vara tillförlitlig, visar Riksrevisionens granskning.

Detaljbild på linjediagram. Hand pekar på linjen.

Foto: Maskot

Staten satsar årligen ca 60 miljarder på olika näringspolitiska insatser. Därtill kommer EU-finansierade insatser på ytterligare 10–15 miljarder.

För att säkerställa att de resurserna används effektivt i arbetet med att nå de näringspolitiska målen är det viktigt att effekterna utvärderas. Detta har också efterfrågats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Bland de statliga myndigheterna är det Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova som gör effektutvärderingar av näringspolitiska insatser. Riksrevisionen har granskat de effektutvärderingar som dessa myndigheter gjort under åren 2015–2018.

Dessutom ingår de årliga ”effektmätningar” som SCB utför på uppdrag av Almi Företagspartner AB (Almi). De framställs av Almi som effektutvärderingar trots att de enligt SCB inte bör tolkas som sådana.

Granskningen visar att majoriteten av de genomförda effektutvärderingarna har betydande brister. Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen på ett tillförlitligt sätt ska kunna uttala sig om orsakssamband.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Effektutvärderingar utgör en förhållandevis liten andel av den mängd utvärderingar, utredningar och analyser som produceras inom det näringspolitiska området. De har dock en viktig roll och ett utvecklingsarbete behövs för att öka tillförlitligheten, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Det finns dock skillnader mellan myndigheterna. Effektutvärderingar från Tillväxtanalys har i flera fall brister i analysen. Trots det uppvisar de en betydligt högre kvalitet än rapporter som uttalar sig om effekter från Tillväxtverket, Vinnova och Almi/SCB ­– som endast i liten utsträckning uppnår de mest grundläggande kraven som kan ställas på en effektutvärdering.

– Effektutvärderingar från Tillväxtverket och Vinnova, samt Almis effektmätningar utförda av SCB, har i regel så stora brister att de inte bör användas för vägledning om orsakssamband inom näringspolitiken, säger Niklas Kaunitz, projektledare för granskningen.

Det är svårt att utforma effektutvärderingar. Riksrevisionen konstaterar att upphandling av konsulter inte har lett till märkbart högre kvalitet på effektutvärderingarna, samt att samarbete med universitet bara undantagsvis resulterat i bättre standard.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i större utsträckning använda Tillväxtanalys för att utvärdera effekter av näringspolitiska insatser. Regeringen bör vidare utöka och förtydliga sin återrapportering till riksdagen om resultaten av väl utförda effektutvärderingar.

Tillväxtanalys rekommenderas att ytterligare höja kvaliteten på sina effektutvärderingar.

Tillväxtverket och Vinnova rekommenderas att ta hjälp av Tillväxtanalys för effektutvärdering. Vidare bör de säkerställa att andra typer av utvärderingar och uppföljningar inte gör anspråk på att uttala sig om effekter, och att deras syften och begränsningar kommuniceras tydligt.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 22 december 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?