Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Oklar nytta av kostsamt transportbidrag

Staten har i 50 år satsat flera hundra miljoner kronor om året på transportbidrag till företag i de fyra nordligaste länen. Det är dock oklart i vilken utsträckning som pengarna bidrar till den regionala utvecklingen – och hur bidraget påverkar klimatet, visar Riksrevisionens granskning.

Lastbil kör på enslig väg genom ett norrländskt landskap.

Foto: Hans Berggren

Transportbidraget infördes 1971 för att kompensera för kostnadsnackdelar som drabbar företag i de fyra nordligaste länen, samt att stimulera till ”höjd förädlingsgrad” på det som företagen producerar. Utbetalningarna har under lång tid uppgått till cirka 350–450 miljoner kronor om året.

Riksrevisionens granskning visar dock att det inte går att avgöra om pengarna leder till ökad förädlingsgrad hos de företag som tar emot dem och om de bidrar till utveckling av näringslivet i bidragsområdena.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det är ungefär samma företag som får bidrag år efter år, och att en stor del av utbetalningarna sedan lång tid går till transporter av relativt lågt förädlade varor så som sågade och hyvlade trävaror.

Linda Sahlén-Östman, porträtt.

– Mycket tyder på att bidraget endast har haft begränsad påverkan på såväl förädlingsgrad som utveckling av näringslivet i regionerna, säger Linda Sahlén Östman, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att det inte går att avgöra om pengarna som betalas ut faktiskt motsvarar företagens ökade transportkostnader på grund av det geografiska läget, och att Tillväxtverket behöver förbättra sina rutiner för att kontrollera att de företag som ansöker om bidraget lämnar korrekta uppgifter.

Utifrån det klimatmål som riksdagen har beslutat om – och OECD:s rekommendationer till Sverige – borde transportbidragets klimatpåverkan ha bedömts. Detta har inte gjorts någon gång sedan bidraget infördes för 50 år sedan.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Det har under årens lopp kommit ett antal signaler om att Transportbidraget är ineffektivt utformat och i värsta fall kontraproduktivt när det gäller klimatpolitiken. Regeringen borde ha skaffat sig bättre underlag, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att genomföra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.
Tillväxtverket rekommenderas bland annat att samla in tillräckligt med information om transportsträckor och transportslag för att kunna bedöma transportbidragets klimatpåverkande effekter.

Tillväxtverket bör även utveckla rutiner och kontroller ytterligare för att minska risken för systematiska fel när pengarna betalas ut.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 25 februari 2021

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?