Riksrevisionen granskar statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön

– Klimatrelaterade skador på bebyggelse som orsakats av översvämningar och jordskred riskerar att kosta staten och kommunerna mycket pengar. Regeringen har de senaste åren ökat resurserna till arbetet med klimatanpassning. Trots det får vi signaler om att nödvändiga anpassningsåtgärder inte genomförs, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

FN:s klimatpanel IPCC slår i sin klimatrapportering fast att jordens klimat har blivit varmare, vilket gör extrema väderhändelser allt vanligare. Det handlar till exempel om extrem hetta, extrema skyfall och kraftiga stormar. Översvämningarna i Sverige i augusti 2021, då Gävle blev särskilt drabbat, är exempel på vilka skador extremväder kan medföra.

Sedan 2018 har Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. I den lyfts fysisk planering fram som ett av de viktigaste områdena för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Därmed har kommunerna, som ansvariga för fysisk planering inom sina geografiska områden, en central roll.

Regeringen konstaterade 2021 att ”nuvarande åtgärder för klimatanpassning är otillräckliga”. I februari 2022 rapporterade Nationella expertrådet för klimatanpassning att arbetet med klimatanpassning behöver förstärkas då ”nuvarande ansvarsfördelning, organisering, och styrmedel skapar otillräckliga incitament för att säkerställa att nödvändiga anpassningsåtgärder kommer till stånd.”

Syfte

Granskningen ska svara på om statens insatser för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön är effektiva. Fokus kommer bland annat att ligga på vilket stöd som ansvariga expertmyndigheter ger kommunerna, länsstyrelsernas arbete samt regeringens styrning.

Kommunernas faktiska åtgärder för klimatanpassning av den byggda miljön och hur långt de kommit i det arbetet omfattas inte av granskningen.