Regionala utvecklingspolitiken alltför otydlig, kortsiktig och fragmenterad

Riksdagens mål för politikområdet regional utveckling är ”utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet”. Regeringen har tagit fram flera nationella strategier för att nå dessa mål, den senaste beslutades 2021 och sträcker sig till 2030.

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. Granskningen visar att regeringen har genomfört en rad förbättringar, men att detta inte har varit tillräckligt för att skapa goda förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande.

– Regeringens insatser har på en övergripande nivå varit alltför otydliga, kortsiktiga och med bristande helhetsperspektiv. Det har försvårat genomförandet av politiken, men även möjligheterna att utvärdera den, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Att samordna statens insatser för det regionala utvecklingsarbetet är en komplex uppgift som omfattar många politikområden under flera olika departement. Ett grundläggande problem är att det regionala utvecklingsansvaret inte är tydligt avgränsat, vilket försvårar för samarbete mellan regioner och myndigheter inom flera områden av betydelse för regional utveckling, såsom bredband, landsbygdsutveckling, hållbarhet, energi, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

Riksrevisionen konstaterar vidare att den regionala utvecklingspolitiken inte har utvärderats under de senaste 20 åren, och att det i nuläget inte går att få en bild av i vilken utsträckning de politiska målsättningarna nås.

På nationell nivå är det svårt att få överblick över den samlade regionala utvecklingspolitikens omfattning, finansiering, eller hur olika insatser hänger ihop.

– Det gör det svårt att samordna och utvärdera den förda politiken. Det försämrar också regionernas förutsättningar att hantera det regionala utvecklingsansvaret, säger Peter Jörgensen, projektledare för granskningen.

Presentation av granskningen