Dåligt förberedd satsning på sänkt energiskatt för datacenter

Sänkningen av energiskatten för så kallade datacenter infördes för att öka Sveriges attraktionskraft i relation till bland annat våra nordiska grannländer. Syftet var att bidra till det näringspolitiska målet att ”stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.”

Sänkningen är en skattepolitisk åtgärd med näringspolitisk inriktning, som samtidigt har energipolitisk betydelse. Riksrevisionen har granskat planering, genomförande och uppföljning.

Granskningen visar att regeringen inte tog någon hänsyn till de energipolitiska målen, trots att det var väl känt att datacenter är stora energikonsumenter och skulle utsätta elsystemet för betydande ansträngningar.

Till exempel villkorades inte stöden med krav på energieffektivisering eller omhändertagande av datacentrens spillvärme. Det har heller inte gjorts några ansträngningar att utnyttja den flexibilitet som datacenter skulle kunna bidra med i energisystemet.

– Datacenterföretag uppger i granskningen att de kan öka takten i arbetet med energieffektivisering och att det skulle ha spelat roll om staten hade kopplat ihop nedsättningen av energiskatten med frågor om miljö och energi. Men potentiella investerare har inte informerats om de energipolitiska målen eller hur de skulle kunna bidra, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.

Satsningens målsättningar begränsades till det näringspolitiska området. Även här pekar granskningen på en rad brister. Enligt Riksrevisionens bedömning saknas det till exempel välgrundade underlag för att identifiera vilka företag eller typer av datacenter som borde få ta del av den sänkta energiskatten.

Fram till 2021 har nedsättningen hittills inneburit ett skattebortfall på drygt 1,3 miljarder kronor, men eftersom företag kan begära nedsättning inom tre år från det att elen förbrukats kan den siffran bli större. Totalt har 80 företag tagit del av sänkningen. Det kan jämföras med 235, som var prognosen i regeringens underlag. Detta kan bland annat ha lett till färre nya jobb, och mindre ekonomisk utveckling, än vad som annars hade varit möjligt. Nedsättningen har till stor del gått till ett fåtal större företag.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det i de utredningar som Skatteverket gör fortfarande är svårt att fastställa bland annat vem som förfogar över utrustningen, vilken verksamhet som bedrivs och hur stor elförbrukningen har varit.

Dessutom har regeringen inte gjort någon uppföljning, eller analyserat vilka positiva och negativa konsekvenser som den nedsatta energiskatten har haft för olika typer av datacenter. Regeringen har heller inte ställt positiva och negativa konsekvenser mot varandra, inklusive skattebortfallet, för att kunna ompröva nedsättningen.

Presentation av granskningen