Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering (RiR 2022:24)
Transportstyrelsen har ett omfattande och viktigt tillsynsuppdrag. Riksrevisionens granskning visar att Transportstyrelsen inte säkerställt att tillsynen bedrivs där den gör störst nytta. Dessutom förbrukar inte Transportstyrelsen hela sitt anslag, trots att tillsynen är eftersatt på flera områden.
Andra format
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat Transportstyrelsens tillsynsverksamhet, mer precist om regeringens och Transportstyrelsens styrning leder till en effektiv tillsynsverksamhet. Transportstyrelsen bedriver tillsyn inom ett hundratal områden inom luftfart, sjöfart, väg och järnväg. Tillsynens syfte skiljer sig mellan olika tillsynsområden, men målet är generellt att upprätthålla trafiksäkerhet, minska miljöpåverkan och värna välfungerande marknader inom transportsektorn. Riksrevisionens bedömning är att det finns brister i styrningen som påverkat tillsynen negativt. Bland annat innebär en avsaknad av en övergripande prioriteringsmetod att Transportstyrelsen inte kan säkerställa att det är den tillsyn som ger mest nytta som genomförs. En avsaknad av mål, mätetal och uppföljning av tillsynsverksamheten innebär att det är svårt att följa verksamhetens utveckling. Regeringen har heller inte begärt in tillräckligt underlag för att kunna följa upp tillsynen. Brister i Transportstyrelsens styrning har lett till att outnyttjade anslagsmedel som skulle ha kunnat användas i tillsynsverksamheten har fått återlämnas till statskassan.
Riksrevisionens motiv för att inleda granskningen var att Transportstyrelsen själva beskrivit sin tillsynsverksamhet som eftersatt. Granskningen visar att Transportstyrelsen
i många fall saknar kriterier för när ett tillsynsområde ska bedömas som eftersatt,
utom i de fall tillsynen är internationellt reglerad och utsatt för extern granskning.
Det saknas också tillräcklig analys och beskrivningar av om och i så fall i vilken mån den eftersatta tillsynen kan ge upphov till negativa konsekvenser.
Den decentraliserade styrningsmodell Transportstyrelsen tillämpar har fördelar eftersom beslut fattas nära verksamheten, men behöver kompletteras med en mer omfattande analys och uppföljning. Det saknas centralt satta mål för vad tillsynsverksamheten ska uppnå. Även effektmätningar saknas. Transportstyrelsen arbetar för att utveckla mätetal för tillsynen, men mycket återstår.
Transportstyrelsen har som ambition att bedriva tillsyn där riskerna är som störst och där störst effekt kan åstadkommas. Eftersom myndighetsledningen och de två ansvariga avdelningarna saknar metoder och modeller för att väga behoven av tillsyn inom olika områden mot varandra kan Transportstyrelsen inte säkerställa att deras ambition uppnås.
Under 2020 och 2021 bad Transportstyrelsen om ökningar av sitt avgiftsanslag på 86 miljoner kronor respektive 241 miljoner kronor. Granskningen visar dock att Transportstyrelsen inte lyckats förbruka hela sitt avgiftsanslag under 2020 och 2021 och tvingats återlämna oförbrukade anslagsmedel till statskassan. Samma sak förväntas ske under 2022. Inom några av de områden som beskrivits som eftersatta har Transportstyrelsen tagit in mer avgifter än vad tillsynen kostat. Det finns alltså ett överskott i avgifterna inom flera angelägna tillsynsområden sedan flera år samtidigt som avgiftsanslaget inte förbrukats. Det finns tillsynsobjekt som har betalat för tillsyn de inte fått, och det finns utrymme i anslaget för mer tillsyn. Det tyder på en bristande styrning.
Transportstyrelsens möjlighet att prioritera effektivt begränsas av att omfattningen av tillsynen inom många områden bestäms av internationella regelverk som Sverige måste följa. Eftersom Sverige kan riskera sanktioner om de internationella åtagandena inte uppfylls prioriterar Transportstyrelsen dessa områden högt. Det innebär dock att de tillsynsområden som saknar internationellt satta kvantitativa mål riskerar att bli nedprioriterade när internationellt satta mål måste nås. Tillståndsprövning och registerhållning prioriteras dessutom i praktiken ofta högre än tillsyn. Den nationellt reglerade tillsynen har därför ofta lägre prioritet.
Transportstyrelsen har påtalat att tillsynen är eftersatt. Det finns indikationer på problem bland annat med tillsynen av nationell sjöfart, NIS-direktivet, säkerhetsskyddslagen, förarutbildning och redovisningscentraler för taxi. Trots detta har regeringen inte följt upp eller begärt kompletterande information för att kunna bedöma allvaret.
Rekommendationer
Transportstyrelsen bör
- inleda ett regelbundet myndighetsövergripande analytiskt arbete för att avgöra inom vilka tillsynsområden de största behoven av tillsyn finns och var tillsynen kan ge mest nytta. Arbetet bör utgöra ett underlag för Transportstyrelsens verksamhetsplanering och övergripande styrning.
- införa mål för tillsynsverksamheten och tillhörande mätetal som verksamheten kan utvärderas mot.
Regeringen bör
- klargöra vilka rapporteringskrav som ska gälla för Transportstyrelsen
- överväga om Transportstyrelsen bör få disponera intäkterna för typgodkännandeverksamheten.
Sammanfattning på engelska
The Swedish Transport Agency’s supervision – governance and priorities
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).