Riksrevisionen granskar statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen

– Sverige har åtagit sig att följa barnkonventionen. Men flera utredningar pekar på att myndigheter och andra rättstillämpare är osäkra på hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Den slår bland annat fast att:

• alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras
• barnets bästa ska beaktas i beslut som rör barn
• alla barn har rätt till utveckling och utbildning
• hänsyn ska tas till barns åsikter i frågor som berör dem.

Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1990 och blev därmed juridiskt bindande. Trots detta blev det inget ordentligt genomslag för barnets rättigheter, så riksdagen röstade 2018 ja till regeringens förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen började gälla år 2020.

Det har därmed gått 30 år sedan Sverige ratificerade konventionen, och nästan tre år sedan den gavs ställning som svensk lag. Även om det i huvudsak är kommuner och regioner som bedriver verksamhet riktad mot barn så har staten det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller skyldigheterna i barnkonventionen.

Flera utredningar pekar dock på en osäkerhet hos myndigheter när det gäller tillämpningen av barnkonventionen i praktiken. Till exempel publicerade Barnombudsmannen 2022 en rapport till FN som visar att barn inte ses som bärare av rättigheter i Sverige och därför särbehandlas negativt.

Barnombudsmannen har också konstaterat att det finns allvarliga brister i tillämpningen av lagstiftningen, bland annat när det gäller principerna om icke-diskriminering, barnets bästa och barns delaktighet. Vissa barn har särskilt svårt att hävda sin rätt, däribland barn med funktionsnedsättning och barn i samhällets vård. Granskningar av svenska skolor pekar dessutom på att barns rätt till utbildning påverkas av brister i elevhälsa och särskilt stöd. Femton procent av eleverna i nionde klass går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Syfte

Granskningen ska svara på hur effektivt regeringen, Barnombudsmannen och myndigheter har arbetat med att stärka barnrättsperspektivet – framför allt inom skolsektorn.