Kraftigt minskat budgetutrymme med ny beräkningsmetod

Riksrevisionen har granskat regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2022. Den övergripande slutsatsen är att den inte är redovisad i enlighet med det finanspolitiska ramverket.

Riksrevisionen vänder sig särskilt mot att regeringen har ändrat metod för att beräkna det strukturella sparandet utan att informera riksdagen om förändringen och konsekvenserna av detta. Med den nya metoden framstår den ekonomiska politiken som mindre åtstramande än vad den skulle gjort med den tidigare metoden. Riksrevisionens granskning visar att budgetutrymmet för 2023 skulle ha varit ungefär 55 miljarder kronor större, beräknat med den tidigare metoden.

– Vi tar inte ställning till om den nya metoden är bättre eller sämre, då det saknas underlag för en sådan bedömning, men konstaterar att den ger en annan bild av det statsfinansiella läget för 2023. Det borde ha redovisats tydligt, särskilt med tanke på att det potentiellt sett kan påverka samspelet med penningpolitiken och Riksbankens bedömning av lämplig nivå på styrräntan, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Enligt det finanspolitiska ramverket ska det strukturella sparandet beräknas med vedertagna metoder. Vad som är vedertagen metod specificeras inte, men regeringen och dess expertmyndigheter Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket har de senaste åren använt snarlika metoder.

– Vi bedömer att regeringens metodändring är ett avsteg från den vedertagna metoden att beräkna det strukturella sparandet. Nu saknas en gemensam metod för att bedöma hur de offentliga finanserna ser ut och utvecklas. Det är allvarligt, säger Håkan Jönsson, enhetschef på Riksrevisionen.

Riksrevisionen har under flera år kritiserat regeringen för att den inte tydligt redovisat varför dess prognoser för det strukturella sparandet skiljer sig från expertmyndigheternas prognoser. Eftersom myndigheterna inte använder den nya beräkningsmetoden blir jämförelser mellan regeringens och expertmyndigheternas prognoser nu ännu svårare att göra. Det försvårar i sin tur riksdagens och andras bedömningar av den finanspolitiska inriktningen.

Riksrevisionen konstaterar dessutom att regeringen är otydlig i sin bedömning av finanspolitikens inriktning.