Ökad trångboddhet bland hushåll som får bostadsbidrag
Trots att staten årligen lägger nästan 5 miljarder kronor på bostadsbidrag ökar andelen trångbodda hushåll. Samtidigt har bidraget lyft ett stort antal hushåll ur ”absolut fattigdom”, visar Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen har granskat om bostadsbidraget lever upp till sina bostads- och familjepolitiska syften. Granskningen visar att måluppfyllelsen minskar när det gäller det bostadspolitiska syftet.
– Andelen trångbodda hushåll bland bidragsmottagarna har ökat under den granskade perioden. Det beror sannolikt delvis på att bostadsmarknaden har förändrats men även på att den del av bostadsbidraget som baseras på bostadskostnaden inte har följt hyresutvecklingen, säger Tobias Hamfelt, projektledare för granskningen.
Måluppfyllelsen av bostadsbidragets andra syfte, det familjepolitiska, har dock förbättrats såtillvida att en större andel av barnhushållen med hjälp av bostadsbidraget inte behöver leva i det som benämns ”absolut fattigdom”.
Resultaten avspeglar regeringens styrning på området. Regeringen har återkommande genomfört förändringar för att omhänderta den familjepolitiska måluppfyllelsen men endast ett fåtal åtgärder som knyter an till det bostadspolitiska syftet.
Även regeringens rapportering till riksdagen har fokuserat på det familjepolitiska syftet, medan rapporteringen om den bostadspolitiska måluppfyllelsen har varit otillräcklig.
– Regeringen borde ha informerat riksdagen om den försämrade bostadspolitiska måluppfyllelsen. Särskilt med tanke på att riksdagen har varit tydlig med att den vill ha sådan information, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningens resultat tyder på att bidragets utformning med två olika politiska målsättningar inte är ändamålsenlig. Styrningen mot de två målen innebär en risk för att de motverkar varandra.
– Regeringen bör överväga att förändra bostadsbidragets konstruktion för att säkerställa att måluppfyllelsen för det ena målet inte sker på bekostnad av det andra, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Rekommendationer i korthet
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att se över bostadsbidragets utformning och lämpligheten i att bidraget har både bostads- och familjepolitiska syften. Översynen bör även inkludera frågan om hur den bostadspolitiska måluppfyllelsen kan stärkas, exempelvis genom att den del av bostadsbidraget som baseras på bostadskostnaden följer med hyresutvecklingen.
Regeringen bör även följa upp bostadsbidragets måluppfyllelse löpande, samt återrapportera eventuella förändringsbehov till riksdagen. En sådan rapportering bör inkludera utvecklingen av trångboddhet hos hushållen som får bostadsbidrag.
Bostadsbidraget
Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som kan fås av barnhushåll och personer i åldrarna 18–28 år som inte har barn. Bostadsbidraget har ett bostadspolitiskt syfte och ett familjepolitiskt syfte. Det bostadspolitiska syftet är att ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Det familjepolitiska syftet utgår från det övergripande målet för den ekonomiska familjepolitiken som är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Under 2022 fick drygt 190 000 hushåll 4,7 miljarder kronor i bostadsbidrag.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).