Uppföljning

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I skrivelsen (skr. 2013/14:211) med anledning av granskningsrapporten hänvisade regeringen till att den i december 2013 tillsatt Riksintresseutredningen, med uppgift att göra en bred översyn av miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. Utredaren skulle med förtur behandla frågan om bostadsförsörjning i relation till riksintressesystemet. Genom detta menade regeringen att utredningen skulle kunna komma att bemöta de frågor och rekommendationer som Riksrevisionens granskning gett upphov till. Därmed betraktade regeringen ärendet som avslutat.

Granskningen riksdagsbehandlades i bet. 2013/14:CU37 där utskottet delade regeringens bedömning av Riksrevisionens rekommendation om en bred översyn av systemet för riksintressen. Utskottet noterade också att i väntan på resultaten från utredningen hade regeringen för avsikt att ge Boverket och länsstyrelserna i uppdrag att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer öka samordningen och förbättra tillämpningen av riksintresseregleringen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle anse ärendet avslutat.

Regeringens och myndigheters åtgärder

Utifrån det utvecklingsarbete som redan pågick på Boverket, och utifrån Riksrevisionens granskning, uppmanade regeringen Boverket att prioritera uppgiften att samordna sektorsmyndigheternas arbete med riksintressefrågan. Syftet var att förtydliga riksintresseunderlaget och att hålla det uppdaterat. Boverket skulle även efter samråd med berörda myndigheter ta fram en vägledning om vad påtaglig skada på riksintressen innebär i planprocessen.

Uppdraget vände sig också till länsstyrelserna som skulle prioritera arbetet med att ompröva och förtydliga riksintresseunderlaget, inklusive vad som skulle kunna innebära påtaglig skada inom områden aktuella för bostadsbyggande och annan bebyggelseutveckling (regeringsbeslut: Uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen, 2014-09-04, dnr S2014/6521/PBB). I april 2017 kom slutrapporten från Boverket, Slutredovisning av uppdrag angående tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen, rapport 2017:5, som bl.a. påpekar vikten av att den nationella planeringsnivån kopplas bättre till den nationella politiken och att den får en tydlig struktur. Inom ramen för uppdraget har Boverket även tillsammans med riksintressemyndigheterna tagit fram en vägledning för arbetet med riksintressen.

I augusti 2014 överlämnade Riksintresseutredningen delbetänkandet Bostadsförsörjningen och riksintressen (SOU 2014:59) till regeringen. Slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) överlämnades i december 2015. Riksrevisionens granskningsrapport utgjorde underlag för såväl delbetänkandet som slutbetänkandet. Utredningen föreslog bland annat att riksintressena kunde delas in i kategorier av olika vikt, att antalet områden av riksintresse borde minskas och att tillämpningen av reglerna borde bli mer transparent och förutsägbar.

Planprocessutredningen Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU 2015:109) tog också upp riksintressena och Riksrevisionens granskning. Utredningen föreslog bland annat att kommunerna skulle kunna kräva bindande besked av länsstyrelserna för att undvika problem med riksintressena längre fram i planprocessen.

Bostadsplaneringskommittén lämnade i juni 2015 sitt slutbetänkande En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59). Riksrevisionens granskning utgjorde underlag även i denna utredning. Utredningen föreslog bland annat att länsstyrelserna, i syfte att underlätta den kommunala planeringen, skulle ta fram regionala program där riksintressen, allmänna intressen och miljökvalitetsnormer viktades på regional nivå.

Boverket har fortsatt sitt utvecklingsarbete och har kontinuerligt publicerat rapporter och beslutsunderlag via PBL Kunskapsbanken. Boverket arbetar även vidare med riksintressefrågorna via målområdet Hållbara städer. Boverket bistod Riksintresseutredningen under 2014 genom att leverera underlag och inspel till utredningen. Arbetet med plattformen för hållbar stadsutveckling pågick fram till december 2017 med konferenser, rapporter och ett kontinuerligt arbete med PBL Kunskapsbanken, där riksintressena har ett eget tema. I december 2017 ersattes plattformsarbetet genom att regeringen gav Boverket och åtta andra myndigheter i uppdrag att inrätta ett råd för hållbara städer. I rådet ska även representanter för länsstyrelserna och kommunerna ingå, och olika experter ska knytas till rådet för att ge det bredd och tyngd. Rådet ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2022 (regeringsbeslut 2017-12-18, M2017/03234/Mm).

Regeringen lämnade den 17 mars 2016 en proposition som bl.a. behandlade riksintressen ur ett plan- och bygglagsperspektiv, se prop. 2016/17:151, Fler steg för en effektivare plan- och bygglag.

Den 13 december 2017 gav regeringen Boverket i uppdrag att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av PBL. Myndigheten skulle genom ett utvecklingsprojekt utveckla gränssnitt som avsåg att underlätta processen och se till att informationen mellan myndigheter och andra aktörer är tillgängliga på samma ställe, t.ex. genom digitalt tillgängliga byggregler. Arbetet ska ske i samarbete med Lantmäterier, SKL och ett antal kommuner och landsting, samt aktörer i näringslivet, och Boverket ska kontinuerligt underrätta Näringsdepartementet om hur arbetet fortskrider. Uppdraget finansieras med 10 000 000 kronor per år under 2018, 2019 och 2020 och redovisas den 31 augusti 2020.

Avslutande bedömning och kommentarer

De viktigaste åtgärderna som vidtagits med anledning av granskningen var de tilläggsdirektiv som gavs till utredningen om riksintressen samt de uppdrag som gavs till Boverket och länsstyrelserna. Delvis kan sägas att rekommendationerna har tagits om hand genom Riksintresseutredningen. Men eftersom riksintressen är en komplex fråga är det svårt att komma med slutgiltiga svar. Fortfarande råder viss otydlighet kring hur de olika riksintressena ska viktas mot varandra. Boverket arbetar vidare på sitt samordningsuppdrag och kommunicerar det utåt framför allt via sin tjänst PBL Kunskapsbanken, men fortfarande återstår mycket arbete att göra. I sin slutrapport framhöll Boverket att de fortsatt är kritiska till de förslag som framkom i Riksintresseutredningen om riksintressesystemet. Lagstiftningen kring riksintressena och hur de hanteras är fortsatt föremål för stor kritik samtidigt som bostadsfrågan växer i betydelse.