Uppföljning

Den övergripande slutsatsen är att underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet om ökad förnybar el inte har belysts i tillräcklig omfattning. Utifrån tillgängliga underlag och Riksrevisionens beräkningar är det inte tydligt hur specifika stöd till solel kan motiveras, givet ett mål om att öka förnybar elproduktion på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att låta analysera det samlade stödet till solel utifrån ett övergripande perspektiv där solel jämförs med andra förnybara tekniker samt tydliggöra de mekanismer och andra värden som utgör grunden för teknikspecifika stöd till solel och, så långt som det är möjligt, kvantifiera dessa. Ett sådant underlag skulle underlätta bedömningen av hur stöden bör utformas för att bidra till förnybarhetsmålet på ett kostnadseffektivt sätt.

Vidare rekommenderade Riksrevisionen att de långsiktiga statsfinansiella effekterna av det samlade solelstödet skulle analyseras och redovisas, och därmed skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och stabila spelregler för investeringar i solel.

Efter granskningen

I sin skrivelse välkomnade regeringen de synpunkter som Riksrevisionen lämnat och som i stora delar ansågs relevanta. Regeringen instämde i att det inte finns en samlad omfattande samhällsekonomisk analys av stöden till solel, och att det också är viktigt att jämföra solel med andra förnybara tekniker vid analys av hur de långsiktiga energi- och klimatpolitiska målen kan nås. I detta sammanhang lyfte regeringen fram att flera pågående utredningar skulle bidra med underlag, till exempel Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring och den interna utredningen inom Regeringskansliet om vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat.

Regeringen uppgav att den avser att utförligt redovisa motiv till och effekter av det samlade stödet till solel samt redovisa de långsiktiga statsfinansiella effekterna av de olika stöden och motiven för teknikspecifika stöd.

Näringsutskottet framhöll att regeringens skrivelse och Riksrevisionens gransknings-rapport är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställning till olika förslag som rör energipolitiken i allmänhet och det statliga stödet till viss elproduktion i synnerhet. Utskottet noterade att det pågick flera utredningar som skulle bidra med underlag för en mer omfattande samhällsekonomisk analys samt att regeringen avsåg att utförligt redovisa motiv till och effekter av det samlade stödet till solel, inklusive de långsiktiga statsfinansiella effekterna och motiven för teknikspecifika stöd. Riksdagen beslöt att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Utredningen om mindre aktörer i ett energilandskap i förändring lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2018. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Såvitt Riksrevisionen har kunnat se har regeringen ännu inte redovisat samhällsekonomiska eller långsiktiga statsfinansiella effekter av det samlade stödet till solel.