Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering. Finansieringssystemet för omhändertagandet av kärnavfall och använt kärnbränsle omfattar stora belopp och spänner över lång tidshorisont. Utgångspunkten för systemet är att kärnkraftsindustrin – inte skattebetalarna – ska stå för kostnaderna. Riksrevisionen granskade om bedömningen av risken för att staten får stå för kostnaderna för omhändertagande av kärnkraftens restprodukter är välgrundad och samlat och transparent rapporterad.

Riksrevisionens övergripande slutsats var att det finns stora osäkerheter i och oenigheter om hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna i finansieringssystemet kan bli. Dessutom har finansieringssystemet sannolikt varit underfinansierat och statens ekonomiska säkerheter har varit otillräckliga. Statens risk har inte bedömts och rapporterats på ett samlat sätt av myndigheterna eller regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret har inte använt sina möjligheter att besluta om föreskrifter och riskbegränsande villkor för att begränsa statens risk.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att se till att de samlade riskerna för staten kan bedömas genom att ge en myndighet ett helhetsansvar för analys och bedömning av risker i finansieringssystemet. Regeringen rekommenderades också att utveckla rapporteringen av de samlade riskerna i systemet till riksdagen, låta utreda om moderbolagen i stället för reaktorbolagen ska ha det primära betalningsansvaret och låta en myndighet med expertkunnande om prognoser fastställa de externa ekonomiska faktorerna i kostnadsberäkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret rekommenderades att aktivt använda föreskriftsrätten och riskbegränsande villkor som de enligt finansieringslagstiftningen har tillgång till.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen instämde regeringen i Riksrevisionens slutsats när det gäller kostnadssidan i finansieringssystemet. Regeringen anser att den nya finansieringslagstiftningen från 2017 tydliggör hur kostnadsberäkningarna ska göras. Detta kommer att överbrygga vissa av de oenigheter som i dag finns mellan aktörerna och därmed bidra till att minska statens risk. Också när det gäller de framtida avgiftsintäkterna finns det enligt regeringen osäkerheter men dessa anges inte vara lika stora som för kostnaderna. När det gäller rapportering till riksdagen, avsåg regeringen att i vart tredje års budgetproposition, med början 2019, redovisa en samlad bedömning av systemets balans och statens samlade risk, i samband med att regeringen beslutat om kärnavfallsavgifter och säkerheter för kommande treårsperiod. Regeringen instämde i att en myndighet behöver ges ett formellt helhetsansvar för analys och bedömning av risker i finansieringssystemet och hänvisade till att den beslutat att under hösten 2018 föra över Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar enligt finansieringslagstiftningen till Riksgäldskontoret. Enligt regeringen skulle Riksgäldskontoret ha ett övergripande ansvar för att analysera och bedöma riskerna i finansieringssystemet och regeringen skulle i det fortsatta arbetet överväga att ytterligare förtydliga detta ansvar. Regeringen avsåg att i dialog med Riksgäldskontoret se över att låta en myndighet med expertkunnande om prognoser fastställa de externa ekonomiska faktorerna. I fråga om det primära ansvaret för kärnavfallsavgifter och säkerheter, avsåg regeringen att se över frågan men avvaktade resultatet av en tillsatt utredning om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Regeringen remitterade i juli 2019 en promemoria om myndighetsansvaret för Kärnavfallsfonden. Riksgäldskontoret framförde i sitt remissvar bland annat att all analysverksamhet inom finansieringssystemet bör samlas till myndigheten.

Regeringen återkom i budgetpropositionen för 2020 till att redovisningen till riksdagen om finansieringssystemet och statens samlade risk ska utvecklas med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen angav att den avser att utveckla redovisningen ytterligare i kommande budgetpropositioner. Miljödepartementet anger att regeringen 2019 ställde upp ett återrapporteringskrav till Riksgäldskontoret om att myndigheten ska redovisa hur arbetet bedrivits enligt förordningen om finansiering av kärntekniska restprodukter. Redovisningen ska ge en samlad bild av finansieringssystemet och hur myndigheten har samarbetat med andra berörda myndigheter. Den kommer att ligga till grund för regeringens utvecklade redovisning i budgetpropositionen, UO 20 och UO 6, för 2021 och framför allt 2022.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?