Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet är två likartade statliga satsningar som via riktade statsbidrag till skolhuvudmän syftar till att höja lärares löner och därmed på sikt läraryrkets attraktionskraft. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat förutsättningar för att satsningarna ska kunna öka läraryrkets attraktionskraft.

Granskningen visade att regeringens lönemässiga målsättningar med reformerna till stor del hade uppnåtts, men också att det fanns brister. Satsningarna hade skapat två statligt framtagna urvalsgrunder för att bedöma lärares kvalifikationer, som i stor utsträckning överlappar varandra. Lärarlönelyftet räckte inte till alla lärare som huvudmän, rektorer och lärarna upplevde vara kvalificerade för statsbidraget enligt kriterierna i förordningen. Styrningen av hur lönerna i den ordinarie lönerevisionen skulle fördelas i förhållande till lärarlönelyftet uppfattades som otydlig av huvudmännen. Tiden för genomförandet av lärarlönelyftet hade kunnat utökas för att ge huvudmännen bättre förutsättningar för implementering. Regeringens metod för att förankra och utforma lärarlönelyftet var inte tillräcklig. Det gjorde att reformerna blev otydliga, samtidigt som det försvårade lönebildningen för rektorer och minskade reformernas legitimitet. Reformerna bidrog också till att skapa en uppdelning i lärarkåren mellan de lärare som fått del av ett statsbidrag och de som inte fått det, vilket skapat ett försämrat arbetsklimat bland lärare. Den övergripande slutsatsen var att de båda reformerna kunde ha samordnats och förtydligats för att ge dem större legitimitet och därmed bättre förutsättningar för att öka läraryrkets attraktionskraft.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare eller motsvarande och samtidigt ge en tydlig differentiering av de lönepåslag som möjliggörs av statsbidraget. Regeringen rekommenderades också att överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som omfattar både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet, att överväga att reglera vilka kvalifikationer som ska uppnås för att kunna ta del av lärarlönelyftet, och vad som utöver detta krävs för att få en karriärstegstjänst, samt att överväga att reglera hur de lönepåslag som statsbidraget för lärarlönelyft möjliggör ska kunna fördelas till förstelärare och lektorer. Vidare rekommenderades regeringen att ge en pågående statlig utredning, som bland annat hade i uppgift att vidareutveckla ett förslag om ytterligare kriterier för att bedöma lärares kompetens, ett mer förutsättningslöst uppdrag. Uppdraget borde gälla att undersöka om det var möjligt att göra ändringar av gällande regelverk för karriärstegsreformen och/eller lärarlönelyftet för att reformerna skulle samverka på bästa sätt.

Efter granskningen

Regeringen instämde i Riksrevisionens iakttagelser om att lärarnas löner hade ökat till följd av lärarlönelyftet och att reformen skapat en uppdelning inom lärarkåren. Däremot gjorde regeringen en annan bedömning av vilka åtgärder som borde vidtas för att skapa en tydligare styrning och öka reformernas legitimitet. Den menade att en reglering av lärarlönelyftet, så att det omfattar alla legitimerade lärare och ger en tydlig differentiering av lönepåslagen, skulle innebära ett alltför omfattande ingrepp i lönebildningen utöver det som lärarlönelyftet redan medfört. Vidare ansåg regeringen att lärarlönelyftet ännu funnits för kort tid för att den skulle överväga att skapa en gemensam uppsättning lönekriterier med karriärstegsreformen för att bedöma lärares kvalifikationer. Regeringen tolkade Riksrevisionens rekommendation om ett ändrat uppdrag till den pågående statliga utredningen som att utredningens uppdrag därmed skulle utökas och instämde därför inte i rekommendationen. Regeringen avsåg att följa och utvärdera lärarlönelyftet och effekterna av reformen. I och med skrivelsen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas i sin behandling av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning. Den avslog i och med sitt beslut motionsyrkanden om att följa Riksrevisionens rekommendationer.

Den statliga utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner använde Riksrevisionens granskning i sin analys. Utredningen föreslog att ett professionsprogram för lärares systematiska kompetensutveckling skulle inrättas och att de statligt finansierade lönepåslagen via karriärstegsreformen skulle kopplas till programmet. Den struktur som professionsprogrammet skapade skulle enligt utredningen kunna leda till att lärarlönelyftet och karriärstegsreformen samverkade på ett bättre sätt samt hade potential att åtgärda de brister som uppstått vid införandet av lärarlönelyftet. Bland annat kunde kriterierna för en viss nivå i programmet kunna komma att motsvara de kriterier som ställs för att en lärare ska få ta del av lärarlönelyftet. Utredningen bedömde att lärarlönelyftet var en separat lönesatsning som skulle kunna fungera parallellt med de kompetenskriterier som skapades inom programmet, men menade att medlen för lärarlönelyftet på sikt borde införlivas i det generella statsbidraget till kommunerna. Regeringen har inte lagt fram någon proposition till riksdagen med anledning av utredningens förslag.

Regeringen framförde i budgetpropositionen för 2020 ambitionen att de riktade statsbidragen på utbildningsområdet ska bli färre och enklare och att bidrag med närliggande syften ska slås ihop. De behöver enligt regeringen i större utsträckning hanteras på ett samlat och långsiktigt sätt inom ramen för ett antal områden. En åtgärd var att införa ett nytt samlat riktat statsbidrag för karriärsteg för förstelärare, vilket ersatte tre tidigare bidrag. Regeringen avsåg att återkomma med ytterligare förslag i kommande budgetpropositioner.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?