Uppföljning

I sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport instämde regeringen i stort med Riksrevisionens slutsats om att det krävs förtydliganden av regeringens målsättningar för livsmedel- och läkemedelsförsörjningsområdet. Regeringen instämde exempelvis med iakttagelsen att det finns sårbarheter i distributionskedjan vad gäller läkemedel. Samtidigt framhävde regeringen att krisberedskap är komplext, och att det kan vara svårt att formulera detaljerade målsättningar för specifika områden så som livsmedel- och läkemedelsförsörjning. Vidare framhävde regeringen att den aktör som är ansvarig för ett område under normala omständigheter även är det i en krissituation, något som enligt regeringen är vägledande för rollfördelningen mellan de berörda myndigheterna.

Vad gäller rekommendationen att klargöra mål och ambitioner hänvisade regeringen till försvarsberedningens delrapport med förslag på inriktning av total- och civilförsvaret. Delrapporten har legat till grund för regeringens proposition angående den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025. Vad gäller rekommendationen att förtydliga ansvarsförhållanden mellan berörda myndigheter hänvisade regeringen till tillsättningen av den då pågående statliga utredningen, vars uppgift var att föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Utredningen skulle ha redovisats den 31 mars 2020, men presenterades efter en förlängning den 1 mars 2021. I utredningens betänkande presenterades en struktur för det civila försvaret, där Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och MSB är myndigheter med så kallat sektorsansvar.

I motsats till Riksrevisionens rekommendation menade regeringen att det dåvarande systemet med generell återrapportering i årsredovisningarna fungerar bra. Regeringen hänvisade vidare till att den i 2018 års regleringsbrev angett preciserade inriktningar angående arbetet med civilt försvar till de bevakningsansvariga myndigheterna.

Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen i april 2018 att stödja regionerna i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården. Uppdraget skulle ha slutrapporterats till regeringen den 1 juni 2020, men ingen information om denna slutrapportering finns i detta nu att tillgå. Vad gäller frågan om privat-offentlig samverkan instämde regeringen delvis i att förväntningarna på privata aktörer i krissituationer är oklar. Regeringen hänvisade exempelvis till utredningen om näringslivets roll inom totalförsvaret, vilken sedan redovisades den 1 december 2019. Mot bakgrund av skrivelsen betraktade regeringen ärendet som avslutat.

I försvarsutskottets betänkande meddelades inga direkta invändningar mot regeringens skrivelse. Försvarsutskottet beaktade att regeringen tillsatt ett antal utredningar, samt att regeringen inväntade försvarsberedningens delrapport med förslag på inriktning av total- och civilförsvaret. Delrapporten låg sedan till grund för regeringens proposition för den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025. Mot denna bakgrund biföll riksdagen försvarsutskottets förslag om att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.