Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och absolut fattigdom (RiR 2024:15)
Trots att staten årligen lägger nästan 5 miljarder kronor på bostadsbidrag ökar andelen trångbodda hushåll. Samtidigt har bidraget lyft ett stort antal hushåll ur ”absolut fattigdom”, visar Riksrevisionens granskning.
Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat om bostadsbidraget är effektivt utformat i förhållande till dess bostads- och familjepolitiska syften. Dessa syften är att resurssvaga hushåll ska ges möjlighet att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder samt att barnhushåll ska få ett bidrag till en god ekonomisk levnadsstandard och att minska skillnaderna i ekonomiska villkor mellan hushåll med och utan barn. Riksrevisionens slutsats är att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats över tid eftersom en större andel av hushållen med bostadsbidrag är trångbodda jämfört med tidigare. Däremot kan Riksrevisionen inte iaktta någon tydlig förändring avseende goda bostäder. Den familjepolitiska måluppfyllelsen har förbättrats genom att den absoluta fattigdomen bland barnhushåll med bostadsbidrag har minskat. Bostadsbidragets bidrag till att minska skillnaderna i ekonomiska villkor mellan hushåll med och utan barn visar dock inte på någon entydig förändring.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse.
Hushåll med bostadsbidrag har mindre goda bostäder än befolkningen i stort. Så har det sett ut länge och förhållandet har inte förändrats nämnvärt över tid. Hushåll med bostadsbidrag är dock i högre grad än tidigare trångbodda. Det gäller alla grupper av hushåll med bostadsbidrag och även om jämförbart fattiga hushåll jämförs över tid. Trångboddheten tycks alltså inte ha ökat på grund av att hushåll med bostadsbidrag relativt sett har lägre inkomster jämfört med tidigare.
Samtidigt som bostadsbidraget i lägre utsträckning uppfyller sitt bostadspolitiska syfte har styrningen i bostadsbidragets utformning mot tillräckligt rymliga bostäder minskat och det har blivit svårare för hushållen att efterfråga tillräckligt rymliga bostäder. Exempelvis har bostadsbidragsbeloppet ett hushåll får för sitt boende inte följt med hyresutvecklingen och andelen hyresrätter i bostadsbeståndet har minskat.
Andelen individer i barnhushåll med bostadsbidrag som lever i absolut fattigdom har minskat och det är en större andel av individer i barnhushållen som med hjälp av bostadsbidraget inte lever i absolut fattigdom. Bostadsbidraget har också omfördelats till barnhushåll med lägre inkomster. Bostadsbidragets bidrag till minskning av skillnaden i ekonomiska villkor mellan hushåll med och utan barn har varierat över tid men utan entydig förbättring eller försämring.
Riksrevisionen bedömer att regeringens uppföljning och återrapportering av bostadsbidragets familjepolitiska syfte har varit tillräcklig och att detta har varit regeringens huvudfokus. Regeringen har följt upp det bostadspolitiska syftet men med vissa brister eftersom uppföljningen inte varit återkommande och inte tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Vidare har regeringen i låg grad återrapporterat den bostadspolitiska måluppfyllelsen av bostadsbidraget till riksdagen.
Regeringen har återkommande gjort förändringar i bostadsbidraget för att omhänderta den familjepolitiska måluppfyllelsen. Däremot har regeringen endast vidtagit ett fåtal åtgärder som knyter an till det bostadspolitiska syftet, och de har inte motiverats med att stärka den bostadspolitiska måluppfyllelsen.
Riksrevisionen bedömer att bostadsbidragets tudelade syfte gör det svårare att uppnå de båda syftena med bidraget. Genom att göra förändringar som syftar till att stärka det ena syftet riskeras styrningen mot det andra syftet att försvagas med sämre måluppfyllelse som följd. Bostadsbidraget har dessutom under senare tid getts ett tredje syfte, att stötta ekonomiskt utsatta hushåll i ekonomiskt svåra tider, genom införandet av det tillfälliga tilläggsbidraget. Riksrevisionen bedömer att när det tillfälliga tilläggsbidraget funnits kvar under en längre tid bör det prövas om bostadsbidraget är en lämplig förmån att nyttja för detta syfte.
Rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:
- Se över bostadsbidragets utformning för att möjliggöra en bättre måluppfyllelse. Översynen kan bland annat inkludera:
- om det är lämpligt att både det bostadspolitiska och det familjepolitiska syftet ligger i samma förmån
- hur den bostadspolitiska måluppfyllelsen kan stärkas, exempelvis genom att bostadskostnadsintervallet följer med i hyresutvecklingen.
- Se över om bostadsbidraget är en lämplig förmån för att stötta ekonomiskt svaga hushåll i ekonomiskt svåra tider.
- Följ återkommande upp bostadsbidragets måluppfyllelse vad avser både familje- och bostadspolitik och återrapportera vid behov förändringar till riksdagen. Uppföljningen bör bland annat inkludera utvecklingen av trångboddhet hos hushåll med bostadsbidrag.
Sammanfattning på engelska
The effectiveness of the housing allowance – overcrowding and absolute poverty
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).