Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Kosovo

Riksrevisionen har ett väl etablerat samarbete med revisionsmyndigheten i Kosovo, National Audit Office of Kosovo och har varit samarbetspartners i olika former sedan 2011. Det aktuella samarbetsavtalet ingicks i december 2020 och sträcker sig fram till december 2023.

Syftet med samarbetet är att stärka revisionsmyndighetens möjligheter att bedriva revision enligt internationella standarder. Fokus ligger på att utveckla granskningsprocessen, nå högre kvalitet på rapporterna och bättre kommunikation med externa intressenter. Utvärderingar av samarbetet visar på tydliga resultat när det gäller förbättringar av interna processer och kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen samt myndighetens strategiska planering och ledarskapsutveckling.

Projektbeskrivning

Den huvudsakliga inriktningen i samarbetet mellan Riksrevisionen och revisionsmyndigheten i Kosovo omfattar:

  • effektivitetsrevision
  • ledning och uppföljning
  • kvalitetskontroll och kvalitetssäkringssystem
  • ledarskapsutveckling
  • HR
  • kommunikation
  • it
  • internationella engagemang.

Tidigare samarbeten med revisionsmyndigheten i Kosovo

Riksrevisionens samarbete med revisionsmyndigheten i Kosovo startade 2011. Stödet har levererats i flera faser med delvis olika inriktningar, men det har alltid omfattat stöd till uppbyggnad och professionalisering av effektivitetsrevisionen. Den senaste projektfasen 2017–2020 var den första som vände sig till hela organisationen. Stödet bestod av utvecklingsinsatser för effektivitetsrevision, regelefterlevnadsrevision, finansiell revision, HR, kommunikation, ledarskap och ledningsfrågor som till exempel strategisk planering.

Revisionsmyndighetens förutsättningar

Revisionsmyndigheten i Kosovo är medlem i Intosai och Eurosai. Mandatet som oberoende revisionsmyndighet är fastslaget i grundlagen och i revisionslagen. Oberoendet begränsas dock i praktiken av att finansministeriet har stort inflytande över myndighetens budget. Myndigheten är heller inte oberoende i rekryteringsfrågor och villkor för personal som inte är revisorer.

Myndigheten vill ändra revisionslagen med syfte att stärka sitt oberoende och riksrevisorns immunitet samt för att själva kunna prioritera vilka myndigheter som årligen ska granskas i den finansiella revisionen.

Myndigheten har under de senaste åren utvecklat en bra relation till parlamentet, talmannen och utskotten. På grund av pandemin med rörelsebegränsningar och personalbrist har myndigheten haft begränsade möjligheter att genomföra revision i enlighet med sitt mandat.

Myndighetens oberoende

Världsbankens SAI Independence Index är ett index över revisionsmyndigheters oberoende. Indexet är utformat med en 10-gradig skala där 0 är lågt och 10 är högt oberoende. Kosovos index 2021 var i intervallet 9,0–9,5, vilket placerar myndigheten i kategorin ”high independence”.

Projektets resultat hittills

Under våren 2022 utvärderades samarbetet för 2017–2020 i en extern utvärdering. Nedanstående resultatbedömning är främst baserad på denna utvärdering:

Samarbetet har bidragit till en utveckling och modernisering av Kosovos revisionsmyndighet, som i större utsträckning än tidigare arbetar i linje med internationella standarder. De främsta resultaten har skett inom effektivitetsrevision och strategisk planering.

Utvärderingen visar att Riksrevisionens stöd har bidragit till en mer välfungerande process inom effektivitetsrevision. En uppdatering av granskningsmanualen har gjort att en tydlig process etablerats som accepterats bland revisorerna, enligt intervjuade medarbetare på revisionsmyndigheten. Tillsammans med Riksrevisionen har myndigheten etablerat ett certifieringssystem inom effektivitetsrevision. Sedan systemet introducerades 2019, har 18 revisorer certifierats genom att utbildning, efterföljande test, samtidigt som de deltagit i en granskning från planering till färdig rapport. Enligt de intervjuade medarbetarna har detta lett till ett ökat självförtroende bland de certifierade revisorerna och större förmåga att arbeta självständigt.

Enligt utvärderingen har chefernas professionella kompetens ökat när det gäller att kontrollera och stödja granskningarna genom revisionsprocessen. Under samarbetsprojektet har cheferna deltagit på Riksrevisionens utbildningar, vilket har bidragit till att stärka deras roll som granskare och handledare för granskningar. Detta har i sin tur ökat myndighetens medvetenhet om kvalitetskontroll och lett att myndigheten har beslutat om obligatorisk kvalitetskontroll för alla effektivitetsgranskningar. Kvalitetskontrollen är emellertid fortfarande i utvecklingsstadiet och processen för hur kvalitetskontroll genomförs skiljer sig åt mellan cheferna, vilket leder till olika kvalitet på granskningsrapporterna.

Granskningsrapporterna har dock generellt blivit mer läsvänliga och det finns en större medvetenhet bland chefer och revisorer om fördelarna med mer analytiska och läsvänliga rapporter. Samarbetet med Riksrevisionen har bidragit till denna förändring. Förbättringarna beror delvis på att medarbetarna på myndugheten har lärt sig hur de ska använda mer normativa och öppna frågor som i sin tur ger ett större djup i analysen. Intervjuade medarbetare menar att rapporterna generellt sett har blivit mer strukturerade, men att det finns utrymme för ytterligare förbättringar.

Resultaten bekräftades även i myndighetens rapport International Integration of the National Audit Office, som utgavs 2020. I den framgår att Riksrevisionens stöd har bidragit till hållbara resultat och att detta är det största utvecklingsprojekt som utförts hos revisionsmyndigheten.

Enligt utvärderingen har samarbetet mellan revisionsmyndigheten i Kosovo och Riksrevisionen bidragit till en signifikant förbättring av den strategiska planeringen. Till exempel har vårt stöd har resulterat i att myndigheten nu har kapacitet att självständigt utveckla strategiska planer. Utvecklingen av den strategiska planeringen har lett till ökad medvetenhet om vilka strategiska aktiviteter och mål som ska prioriteras. Bland annat har myndigheten fokuserat på effektivitetsrevision och granskning av statliga bolag.

Utvärderingen visar också att Riksrevisionens stöd bidragit till utveckling av granskningsplanen. Den är nu mer strukturerad och myndigheten har tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med den. Ytterligare utveckling av både planen och processen krävs dock för att nå de internationella standarderna. Det saknas också fortfarande en tydlig koppling mellan granskningsplanen och den strategiska planen.

Enligt utvärderingen har samarbetet bidragit till stärkta ledarskapsrollen på olika nivåer. De högsta cheferna på myndigheten anger att de har fått nya perspektiv och blivit bättre på att kommunicera och ge återkoppling. På så sätt har teamkänslan förstärkts och relationen mellan medarbetare och högsta chefer har förbättrats. I likhet med de högsta cheferna har mellancheferna blivit starkare ledare och de har fått mer kunskap om specifika ledarskapsverktyg. Mellancheferna är mer lyhörda för sina medarbetare. Intervjuade medarbetare menar också att mellancheferna har fått en större självinsikt och blivit mer öppna för utveckling och bättre på att leda sina team. En av de högsta cheferna menar att mellancheferna i större utsträckning ser vad som bör prioriteras på arbetsplatsen och hur teamen ska arbeta för att nå önskvärda resultat.

Riksrevisionens stöd har bidragit till en viss förbättring när det gäller att slutföra uppdrag i tid. Det beror främst på en bättre granskningsprocess men också på ett tydligare och mer utvecklat ledarskap inklusive chefernas samordning och kommunikation. Projektet hann endast med en aktivitet för teamledarna trots att ytterligare en var planerad. Intervjuade experter på Riksrevisionen menar att myndigheten har prioriterat andra utvecklingsinsatser och att de därför inte kunna utveckla alla planerade ledarskapsområden.

Kostnader

Kostnader för Riksrevisionens samarbete med revisionsmyndigheten i Kosovo, som belastar biståndsanslaget:

Källa: Riksrevisionens årsredovisning 2019, 2020 och 2021 samt budget 2022.

Korta fakta om Kosovo

Kosovo utropade sig självständigt 2008. Parlamentets arbete har under åren störts av misstroendeyttringar från oppositionen och upplopp.

Kosovo är en parlamentarisk republik där parlamentet utses i allmänna val, men staten är instabil med politisk turbulens och svaga institutioner. Det finns i stort antal politiska partier och oppositionen verkar relativt fritt även om påtryckningar sker.

Organiserad brottslighet är ett stort problem i landet Korruptionen är utbredd och bidrar till lågt förtroende för statsmakten. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex 2021 ligger Kosovo på plats 87 av totalt 180 länder, vilket är en liten förbättring sedan 2019. Relationen till Serbien är dålig och de nationalistiska strömningarna är starka.

Korruption, krig under slutet av 90-talet och vanskötsel gör Kosovo till ett av Europas fattigaste länder. Arbetslösheten är hög, och den informella ekonomin bedöms vara omfattande. Narkotikahandel, cigarettsmuggling, prostitution och människohandel har utvecklats i krigets skugga. Kosovo har ett stort underskott i handelsbalansen och ekonomin är helt beroende av omvärlden.

Uppdaterad: 29 januari 2024

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?