Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Sverige inte redo att hantera gamla solceller och vindturbinblad
Sverige är inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten behöver vidta åtgärder för att dessa produkter ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas så långt som möjligt. -
Dåliga beslutsunderlag och bristande samordning är vanliga problem
Riksrevisionen överlämnar idag sin årliga rapport till riksdagen. Bristande transparens i finanspolitiken, dåliga beslutsunderlag inför stora reformer och ineffektiv organisering av polisverksamhet är några av de viktiga iakttagelser som lyfts fram. -
Riksrevisionen granskar vård och behandling vid SiS särskilda ungdomshem
Varje år tvångsvårdas cirka 1 100 barn och unga vid statens särskilda ungdomshem. Trots återkommande kritik från en rad aktörer finns det förhållandevis lite uppföljning av den vård och behandling som ges. Riksrevisionen genomför därför en granskning av de särskilda ungdomshemmen. -
Ofullständig och delvis förskönad bild av ändrade inkomstskatter
Under åren 2011–2023 sänktes de årliga inkomstskatterna med 100 miljarder kronor. Riksrevisionens granskning visar att regeringen gav riksdagen en ofullständig bild av vilka effekterna skulle bli. -
Sveriges nationella smittskydd behöver stärkas
Det nationella smittskyddet fungerar bra i ett normalläge men behöver stärkas för att öka förmågan att hantera framtida pandemier. Brister i regelverk, otillräckliga system och data för nationell övervakning, och ett delat ansvar för vårdhygien påverkar smittskyddets effektivitet. -
Riksrevisionen granskar fastställande av identitet
Migration och internationell rörlighet ställer höga krav på att myndigheter fastställer identiteten på personer som kommer till Sverige. Tidigare utredningar har belyst svårigheter med detta. Riksrevisionen genomför därför en granskning av myndigheternas arbete med fastställande av identitet. -
Riksrevisionen granskar statens skydd av hotade personer
Ett stort antal personer i Sverige är utsatta för hot, våld eller trakasserier, och är därför i behov av någon typ av skydd – till exempel kontaktförbud eller skyddade personuppgifter. Efter indikationer på att skydd inte alltid utfärdas eller hanteras effektivt granskar Riksrevisionen nu statens skydd av hotade personer. -
Pris för bästa effektivitetsgranskning till revisionsmyndigheten i Ghana
Den nationella revisionsmyndigheten i Ghana (Ghana Audit Service) har för andra året i rad tilldelats pris för bästa effektivitetsgranskning inom Afrosai-E, organisationen för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika. -
Ineffektivt arbete för att stärka informations- och cybersäkerheten
Regeringens arbete med att stärka informations- och cybersäkerheten i Sverige är inte effektivt. Detta beror dels på brister i den nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin, dels på att regeringens styrning är svag och splittrad. -
Nödvändigt att stärka kontrollen av bidrag till civilsamhället
Statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är för svag. Därmed finns risk för fusk och missbruk, vilket kan innebära att angelägen verksamhet trängs undan och att förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs. -
Riksrevisionen granskar SOS Alarm 112
Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället. SOS Alarm har statens uppdrag att ta emot och besvara samtal på nödnumret. Trots omfattande utvecklingsarbete lyckas SOS Alarm inte nå målen för uppdraget. Riksrevisionen granskar därför om staten och SOS Alarm ser till att nödnumret 112 sköts effektivt. -
Riksrevisionen granskar utbildningsinsatser för kortutbildade arbetslösa
Att inte ha en gymnasieutbildning innebär högre risk för arbetslöshet. En av Arbetsförmedlingens uppgifter är därför att öka andelen kortutbildade som börjar på en reguljär utbildning, till exempel inom komvux. Riksrevisionen granskar nu statens utbildningsinsatser för kortutbildade arbetslösa som saknar en gymnasieexamen. -
Granskning leder till förbättringar
Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Uppföljningen visar att de bland annat bidragit till minskad risk för oegentligheter vid upphandling, effektivare infrastrukturplanering och bättre hantering av museiföremål. -
Riksrevisionen granskar statens arbete med vårdens och omsorgens informationssäkerhet
Hälso- och sjukvården och omsorgen hanterar stora mängder känsliga personuppgifter digitalt. Sådan information får inte bli felaktig, gå förlorad eller hamna i orätta händer. Riksrevisionen granskar därför statens arbete för att stärka informationssäkerheten för digital patientinformation. -
Riksrevisionen granskar styrningen av Business Sweden
Business Sweden ägs till hälften av staten och till hälften av näringslivet. Business Sweden har en mycket ovanlig organisationsform och både statliga och privata intäkter, som bland annat riskerar att leda till begränsad insyn och bristande konkurrensneutralitet. Riksrevisionen granskar nu om styrningen av Business Sweden är effektiv för att uppnå statens mål. -
Myndigheternas digitala tjänster behöver bli bättre
Statliga myndigheters arbete med att utveckla digitala tjänster går långsamt och har kvalitetsbrister, som gör det svårt för privatpersoner att fullt ut använda tjänsterna. Myndigheterna behöver förbättra de digitala tjänsterna, och regeringen behöver intensifiera arbetet med att göra det möjligt för myndigheterna att dela information med varandra. -
Ordning och reda i den statliga redovisningen
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2022. Totalt får 13 av 221 myndigheter kritik för allvarliga fel. -
Särskilda händelser mot grova brott kan göra mer skada än nytta
När Polismyndigheten under längre tid använder ledningsformen särskild händelse för att bekämpa grova brott gör det mer skada än nytta. Framför allt för att det ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som måste bistå med resurser. -
Riksrevisionen granskar regeringens och Sidas arbete med uppföljning och utvärdering av biståndets resultat och effekter
Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor, varav 47 miljarder avsätts till internationellt bistånd. För att pengarna ska göra så stor nytta som möjligt är det viktigt att biståndet följs upp och utvärderas ett effektivt sätt. Efter indikationer på brister när det bland annat gäller kvalitet och lärande genomför Riksrevisionen en granskning av regeringens och Sidas statens arbete med uppföljning och utvärdering av biståndets resultat och effekter.. -
Arbetet med lex Maria och lex Sarah behöver bli mer effektivt
Statens insatser för att förhindra vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen av äldre är inte tillräckligt effektiva. Riksrevisionen rekommenderar att stöd, tillsyn och uppföljning stärks. Dessutom bör rätten för drabbade och deras anhöriga att komma till tals stärkas. -
Riksrevisionen granskar nationell plan för transportinfrastruktur
Statens investerar årligen mångmiljardbelopp i ny infrastruktur. Efter indikationer på att den nationella planen för transportinfrastruktur är samhällsekonomiskt olönsam och har svag måluppfyllelse, granskar Riksrevisionen nu arbetet med nationell plan för transportinfrastrukturen. -
Riksrevisionen granskar regeländring vid 180 dagars sjukskrivning
Riksdagen beslutade 2021 att ändra reglerna för långvarig sjukskrivning – så att fler skulle få möjlighet att återgå till sitt tidigare arbete i stället för att behöva söka nytt jobb. Riksrevisionen granskar nu om ändringen fått önskat resultat. -
Kraftigt minskat budgetutrymme med ny beräkningsmetod
Den finanspolitik som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om är baserad på en ny beräkningsmetod som ger en väsentligt mindre ljus bild av det statsfinansiella läget. Regeringen informerade inte riksdagen om förändringen. -
Brister i polisens hantering av mängdbrott
Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda. -
Riksrevisionen granskar rotavdraget
Rotavdraget infördes permanent 2009, för att motverka svartarbete och öka det totala arbetsutbudet. Från början bedömde regeringen att avdragen skulle uppgå till 3,5 miljarder kronor om året, men 2021 godkändes rotavdrag för 12 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om rotavdraget fungerar som det var tänkt. -
Myndighetsflyttar från Stockholm: små men goda effekter på lång sikt
Drygt 4 000 ”nya” jobb och flera miljoner kronor lägre lokalkostnader. Det är några effekter av regeringens beslut att placera statliga myndigheter på andra platser än i Stockholm. Trots det växer Stockholms andel av det totala antalet statligt anställda. -
Riksrevisionen granskar Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden delar årligen ut flera hundra miljoner kronor i stöd till olika ideella verksamheter. Riksrevisionen granskar om pengarna fördelas effektivt och endast till verksamheter som uppfyller kraven. -
Riksrevisionen granskar statens hantering av expropriation och andra markintrång
Statliga myndigheter lägger varje år miljardbelopp på expropriation och andra former av markintrång. Lagen ger ett stort tolkningsutrymme när det gäller hur sådan mark ska värderas, och olika myndigheter tillämpar olika arbetssätt. Riksrevisionen granskar därför om statens hantering är effektiv och likvärdig. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Sverige ratificerade FN:s barnkonvention för 30 år sedan, och för snart tre år sedan blev konventionen svensk lag. Efter indikationer på att barns rättigheter ändå inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Granskningen inriktas i första hand mot skolsektorn. -
Riksrevisionen granskar lärosätenas skydd av forskningsdata
Sverige lägger omfattande resurser på forskning, och hamnar ofta högt i internationella mätningar av innovations-och digitaliseringsgrad. Samtidigt bedömer Säkerhetspolisen att underrättelseverksamheten mot svenska universitet och högskolor har ökat och att värdefulla forskningsresultat stjäls, bland annat av främmande makter. Riksrevisionen genomför därför en granskning av lärosätenas skydd av forskningsdata. -
Riksrevisionen granskar kontrollen av subventionerade anställningar
Arbetsförmedlingen betalar årligen ut cirka 20 miljarder kronor i lönesubventioner till arbetsgivare. Utifrån höga nivåer på misstänkt felaktiga utbetalningar och de senaste årens förändringar på Arbetsförmedlingen granskar nu Riksrevisionen kontrollen av subventionerade anställningar. -
Riksrevisionen granskar Riksbankens användning av tillgångsköp
Riksbanken har sedan 2015 köpt tillgångar i stor omfattning. Efter indikationer på att dessa köp kan ha varit ineffektiva och medfört samhällsekonomiska risker granskar Riksrevisionen användningen av tillgångsköp. -
Svag styrning av klimatanpassning av den byggda miljön
Svag styrning och brist på nationell uppföljning gör att det inte går att bedöma om klimatanpassningsarbetet leder till att sårbarheten för klimatrelaterade risker minskar i Sveriges kommuner. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer för effektivare statliga insatser på området. -
Riksrevisionen granskar systemet för att återkalla uppehållstillstånd
Migrationsverket kan av olika skäl återkalla ett uppehållstillstånd. Efter indikationer på svaga rutiner och långa handläggningstider genomför Riksrevisionen en granskning av effektiviteten i systemet för att återkalla uppehållstillstånd. -
De statliga servicekontoren – expansion med växtvärk
För tre år sedan tog Statens servicecenter över ansvaret för de statliga servicekontoren. Riksrevisionens granskning visar att verksamheten har en rad brister, och att inga nya myndigheter bör anslutas förrän dessa brister är åtgärdade. -
Bristfälliga åtgärder mot tågförseningar
Kvalitetsavgifter och regressrätt infördes för att motverka förseningar inom järnvägstrafiken. Riksrevisionens granskning visar att antalet förseningar trots det inte har minskat totalt sett, och att det bland annat beror på brister i styrmedlens konstruktion. -
Riksrevisionen granskar statens styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen
Statens kostnader för subventionering av receptbelagda läkemedel är drygt 31 miljarder kronor om året. Efter indikationer på brister i styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen genomför Riksrevisionen en granskning av regeringens och de ansvariga myndigheternas arbete. -
Vanligt med trakasserier och hot mot statligt anställda
Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning. Oftast hanteras detta på ett bra sätt, men mindre myndigheter behöver utökat stöd. -
Otillräckligt fokus på miljöhänsyn vid statliga upphandlingar
Sverige har högt ställda ambitioner när det gäller miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar att statens arbete med dessa frågor ännu inte är effektivt. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för en effektiv hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
Uttjänta solcellspaneler och turbinblad från vindkraftverk innehåller en rad material som inte återvinns idag, då det inte anses lönsamt. Eftersom dessa avfallsmängder väntas öka kraftigt i framtiden granskar nu Riksrevisionen om staten sett till att de hanteras på ett bra och effektivt sätt. -
Svag styrning av tillsynen på transportområdet
Transportstyrelsen har ett omfattande och viktigt tillsynsuppdrag. Riksrevisionens granskning visar att Transportstyrelsen inte säkerställt att tillsynen bedrivs där den gör störst nytta. Dessutom förbrukar inte Transportstyrelsen hela sitt anslag, trots att tillsynen är eftersatt på flera områden. -
Brister i viktig skolstatistik
Delar av Skolverkets statistik håller inte tillräckligt hög kvalitet, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna gäller framför allt statistik som ska hjälpa elever att välja skola, samt statistik som används vid fördelning av resurser till skolhuvudmännen för att öka likvärdigheten. -
Ineffektiva insatser för likvärdig betygssättning i skolan
Problemet med att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg har uppmärksammats under lång tid. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för en mer likvärdig betygssättningen inte har gett önskat resultat. -
Riksrevisionen granskar reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsbolagen är skyldiga att blanda ut bensin och diesel med biodrivmedel, till exempel etanol eller så kallad biodiesel. Riksrevisionen granskar nu om reduktionsplikten effektivt bidrar till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål. -
Brister i systemet för spårbyte i migrationsprocessen
Systemet för spårbyte i migrationsprocessen har brister när det gäller kontroller och uppföljning. Därmed finns risk för att skenanställningar och missbruk inte upptäcks, och att utsatta människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. -
Inflation och kriget i Ukraina sätter press på svenska myndigheter
Inflationen, coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina har inneburit svåra, och ibland nya, utmaningar för de statliga myndigheterna. Detta påverkar Riksrevisionen, som idag presenterar sin granskningsplan för 2022/23. -
Riksrevisionen granskar statens roll i utvecklingen av elsystemet
Elsystemet är en av samhällets grundläggande funktioner. På senare år har det visat tecken på att vara mindre robust än tidigare, vilket bland annat har lett till höga priser och ökad risk för avstängning av elkonsumenter. Riksrevisionen genomför nu en granskning av statens roll i utvecklingen av elsystemet. -
Framgångsrikt stöd till revisionsmyndigheter i utvecklingsländer
Riksrevisionen har följt upp de senaste fyra årens internationella utvecklingssamarbete. Slutsatsen är att insatserna bidrar till demokratiutveckling, ökad transparens och effektivare myndigheter i ett stort antal länder. -
Omfattande brister i kontrollen av statsbidrag till studieförbund
Staten ger årligen närmare två miljarder kronor i statsbidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet. Riksrevisionens granskning visar att kontroll och uppföljning brister i alla led, och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning. -
Riksrevisionen granskar polisens hantering av mängdbrott
Så kallade mängdbrott utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Trots stora resurstillskott, fler anställda och en genomgripande omorganisation av Polismyndigheten blir allt färre anmälda mängdbrott personuppklarade. Riksrevisionen granskar nu om polisen utreder och löser mängdbrott effektivt. -
Försvarsmaktens personalförsörjning är underfinansierad
Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl. Riksrevisionens granskning visar att underskottet är koncentrerat till några få organisationsenheter, och att det framför allt beror på att resurser och infrastruktur inte motsvarar bemanningsmålen. -
Dåligt förberedd satsning på sänkt energiskatt för datacenter
För att attrahera investeringar sänktes energiskatten för datacenter kraftigt 2017. Riksrevisionens granskning visar att det beslutet vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs. Någon utvärdering har ännu inte gjorts. -
Riksrevisionen granskar samhällets informations- och cybersäkerhet
Digitaliseringen berör alla samhällssektorer på alla nivåer. Samtidigt ökar cyberhoten mot det svenska samhället – både i omfattning och komplexitet. Riksrevisionen genomför nu en granskning av regeringens arbete för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhet. -
Riksrevisionen granskar myndigheternas digitala service
Svenska myndigheter ska tillhandahålla god och tillgänglig digital service. Flera internationella mätningar tyder dock på att Sverige halkar efter på flera områden. Riksrevisionen genomför därför en granskning av statliga myndigheters arbete med att utveckla digital service. -
Riksrevisionen granskar administrationen av sjuklönekostnader
Administrationen av utbetalningen av sjuklönekostnader förändrades 2015, så att det skulle bli enklare för mindre arbetsgivare. Sedan dess har utgifterna för ersättningen varit högre än förväntat, samt ökat konstant. Riksrevisionen granskar därför om systemet är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt. -
En schablon för skolpengen bör införas
Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. -
Fler ändringsbudgetar än önskvärt
Regeringen lämnade ett stort antal extra ändringsbudgetar för att hantera pandemin under 2020 och 2021. Riksrevisionen bedömer att hanteringen var nödvändig och genomförd på ett rimligt sätt – men att riksdagen borde ha givits en tydligare bild av vilka krisåtgärder som föreslogs, varför de föreslogs och hur stora kostnaderna förväntades bli. -
Riksrevisionen granskar jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har sedan dess förändrats flera gånger. Samtidigt har andra skatteförändringar gjorts som kan motverka syftet med jobbskatteavdraget. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har beräknat och redovisat sådana effekter på ett ändamålsenligt sätt. -
Riksrevisionen granskar Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet
Ett av Polismyndighetens verktyg för att bekämpa grov brottslighet är att inleda så kallade särskilda händelser, som är en operativ ledningsform vid sidan om den ordinarie polisverksamheten. Riksrevisionen granskar nu om särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. -
Omfattande brister i underlagen till mer än varannan reform
Majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet har baserats på underlag med betydande brister. Av de reformer som har gått att utvärdera är det bara hälften som uppnått sina mål eller förväntade effekter, visar Riksrevisionens granskning. -
Kostnadsökningar och bristande underlag återkommande problem
Riksrevisionen överlämnar idag sin årliga rapport till riksdagen. Dålig kostnadskontroll och svaga beslutsunderlag är några av de brister som har konstaterats. Att myndigheter har svårt att dela viktig information med varandra är ett annat återkommande problem. -
Bristande kontroll av offentliga biträden i migrationsärenden
Den som riskerar av- eller utvisning kan ha rätt till ett offentligt biträde. Det är staten som ska kontrollera att biträdena är lämpliga. Riksrevisionens granskning visar att personer har kunnat fortsätta att arbeta som biträden trots att de har dömts för grova brott eller uteslutits ur Advokatsamfundet. -
Risk för att konsumentproblem på digitala marknader inte upptäcks
Konsumentverket bedriver en i huvudsak ändamålsenlig tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor, visar Riksrevisionens granskning. Vissa konsumentproblem riskerar dock att förbli oupptäckta, framför allt på digitala marknader. -
Brister i statens arbete mot invasiva främmande arter
Statens arbete mot invasiva främmande djur- och växtarter har under lång tid gått långsamt och fungerar ännu inte effektivt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna försämrar möjligheterna att nå miljömålen och riskerar att leda till ökad spridning samt höjda kostnader för skador och bekämpning. -
Sekretessregler förhindrar effektiv tillsyn av apotek och partihandlare
Statens tillsyn över läkemedelshandeln ska skydda människors liv och hälsa, och se till att läkemedelssubventionerna användas på rätt sätt. Riksrevisionens granskning visar att tillsynen inte är effektiv eftersom ansvariga myndigheter inte får dela viktig information med varandra. -
Bristfällig beredskap av skyddsutrustning under pandemin
När pandemin bröt ut hade regioner och kommuner inte tillräckligt med personlig skyddsutrustning. För att hantera situationen beslutade regeringen om flera åtgärder, men insatserna dröjde – bland annat på grund av brister i förberedelser och samverkan. -
Riksrevisionen granskar Samhall
Statligt ägda Samhall får årligen över 6 miljarder kronor för att skapa utvecklande och meningsfulla arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Riksrevisionen granskar nu om Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag och om uppdraget utförs effektivt. -
Otydliga vägval och prioriteringar inom Sidas biståndsverksamhet
Sida behöver bli bättre på att redovisa viktiga prioriteringar i sin verksamhet, så att det blir tydligt vad som har motiverat val av samarbetspartner i olika biståndsprojekt. Samtidigt behöver regeringens styrning bli tydligare och mer fokuserad, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia
Riksrevisionen har beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia. Syftet är att ytterligare förbättra möjligheterna att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. -
Pris för bästa effektivitetsgranskning till revisionsmyndigheten i Ghana
Den nationella revisionsmyndigheten i Ghana (Ghana Audit Service) har tilldelats pris för bästa effektivitetsgranskning inom Afrosai-E, organisationen för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika. -
Riksrevisionen granskar det nationella smittskyddet
Covid 19-pandemin har belyst vikten av ett effektivt smittskydd. Flera tidigare granskningar, och Coronakommissionens rapport, har pekat på otydlig ansvarsfördelning mellan de nationella och regionala myndigheterna på hälso- och sjukvårdsområdet. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i styrningen av den nationella smittskyddsverksamheten, både i normalläge och krisläge. -
Regionala utvecklingspolitiken alltför otydlig, kortsiktig och fragmenterad
Den regionala utvecklingspolitiken har inte utvärderats på över 20 år. Riksrevisionens granskning visar att den i stor utsträckning präglas av otydlighet, kortsiktighet och bristande helhetsperspektiv – och att det på en övergripande nivå inte går att se om målen nås. -
Granskning bidrar till effektivare statlig verksamhet
Riksrevisionen har följt upp resultaten av tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, stiftelser och bolag. Uppföljningen visar att granskningen i de flesta fall leder till åtgärder från de granskade organisationerna. -
Riksrevisionen granskar statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön
Ett varmare klimat väntas leda till allt fler extrema väderhändelser, som kan få allvarliga konsekvenser. Sedan 2018 har Sverige en nationell strategi för klimatanpassning. Efter indikationer på att de nuvarande åtgärderna inte är tillräckliga genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stödja kommunernas klimatanpassning av den byggda miljön. -
Riksrevisionen arrangerar europeisk konferens för unga revisorer
Riksrevisionen samlar unga revisorer från revisionsmyndigheterna i Europa till en konferens i Stockholm. Syftet är att dela nya idéer och lösningar på utmaningar som revisionsmyndigheter möter idag och i framtiden.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).