Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Effektivt när datorer tar myndighetsbeslut, men kontroll och uppföljning brister
Att myndighetsbeslut tas av datorer, så kallat automatiserat beslutsfattande, är vanligt visar Riksrevisionens granskning. I de flesta fall leder det till ökad effektivitet och rättssäkerhet, men inte alltid. Fel som uppstår kan få stora konsekvenser för enskilda och minska tilliten till statsförvaltningen. -
Välfungerande garantiverksamhet på Sida, men bristande uppföljning
Sida använder allt oftare kreditgarantier som ett verktyg i sin biståndsverksamhet. Riksrevisionen bedömer att det arbetet fungerar bra, men att uppföljningen behöver förbättras för att säkerställa att garantierna är ändamålsenliga. -
Riksrevisionen granskar omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon
År 2010 släpptes privata aktörer in på besiktningsmarknaden och två tredjedelar av statliga AB Svensk Bilprovning såldes. Riksdagen förväntade sig en rad positiva effekter för konsumenter, anställda och samhälle. Riksrevisionen granskar nu omregleringen av besiktningsmarkanden för fordon. -
För få områdespoliser i utsatta områden
Trots stora resursförstärkningar har Polismyndigheten inte kunnat säkerställa minimibemanningen av områdespoliser i alla utsatta områden. Brist på viss utrustning och små möjligheter att dela information med socialtjänsten försvårar arbetet ytterligare, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar omställningen vid Migrationsverket 2017–2020
Migrationsverket har nyligen genomfört en av de senaste decenniernas snabbaste och största neddragningar i statsförvaltningen. Riksrevisionen granskar nu om det omställningsarbetet har genomförts bra, eller om det har fått negativa konsekvenser som hade kunnat undvikas. -
Riksrevisionen granskar införandet och tillämpningen av bosättningslagen
När bosättningslagen infördes 2016 blev landets kommuner skyldiga att ta emot flyktinginvandrare efter anvisning från Migrationsverket. Syftet var bland annat att åstadkomma en snabbare process och jämnare fördelning över riket. Riksrevisionen granskar nu om reformen har fått avsedd effekt. -
Pandemin påverkar Riksrevisionens granskningsplan
Riksrevisionen presenterar i dag sin granskningsplan för det kommande året. Den utgår från en övergripande omvärldsanalys och identifierade risker och problem i staten. Den pågående pandemin innebär att vissa risker har ökat och att riskbilden därmed har förändrats. -
Huvudsyfte med miljardsatsning på äldreomsorgen inte uppnått
Staten satsade totalt drygt fyra miljarder kronor på att utveckla kvaliteten i kommunal vård och omsorg om äldre. En viktig del var satsningar på olika kvalitetsregister. De har inte lett till någon bestående kvalitetsutveckling, däremot till positiva bieffekter för enskilda individer, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar systemet med energideklarationer
Sedan 2009 måste alla som säljer eller hyr ut en bostad (eller lokal) visa upp en energideklaration, utförd av en oberoende expert. Energideklarationer har sin grund i ett EU-direktiv, men nyttan har ifrågasatts av forskare i såväl Sverige som andra EU-länder. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i systemet med energideklarationer. -
Svängdörrsproblematik en utmaning för Finansinspektionen
Finansinspektionen behöver minska riskerna kopplade till den närhet som finns mellan myndigheten och finansmarknadens aktörer. Riksrevisionen vill se mer utbildning, kontroll och dokumentation. -
Riksrevisionen granskar kostnadskontroll i infrastrukturprojekt
Flera stora infrastruktursatsningar har blivit avsevärt dyrare än planerat. Det gör att den samhällsekonomiska lönsamheten minskar och att risken för felaktiga prioriteringar ökar. Riksrevisionen granskar nu Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler. -
Avsevärda kostnadsökningar vid drift och underhåll av järnväg
Staten betalar betydligt mer för drift och underhåll av järnvägen än vad som först avtalats, visar Riksrevisionens granskning. Värst är det vid vinterunderhåll då kostnaderna nästan fördubblas. -
Riksrevisionen initierar internationell diskussion om granskning av biståndsmedel
I veckan bjöd Riksrevisionen in internationella intressenter från både biståndsvärlden och världens revisionsmyndigheter till webbinarier om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel. -
Riksrevisionen granskar svenskt bistånd genom multilaterala organisationer
En stor del av det svenska biståndet kanaliseras via internationella organisationer, som till exempel FN och Världsbanken. Riksrevisionen granskar nu hur Sverige beslutar och följer upp detta stöd. -
Riksrevisionen granskar beskattning av delningsekonomin
Plattformar som förmedlar till exempel uthyrning av bostäder, leveranser och taxitjänster växer snabbt i antal och storlek. Den så kallade delningsekonomin konkurrerar därmed allt mer med den traditionella ekonomin i Sverige – men sker det på lika villkor? Riksrevisionen granskar nu Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. -
Riksrevisor Helena Lindberg utfrågad av riksdagen
Riksrevisor Helena Lindberg medverkade under torsdagen i finansutskottets öppna utfrågning om Riksrevisionens årliga rapport. Frågorna handlade bland annat om tillståndet i statsförvaltningen, valsystemet och hur Riksrevisionen väljer vad som ska granskas. -
Omfattande ineffektivitet vid vissa kriminalvårdsanstalter
Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Små anstalter samt slitna och omoderna lokaler är några av förklaringarna. Eftersom Kriminalvården inte samlar in nödvändiga data har detta pågått oupptäckt under många år. -
Åtgärder krävs för att förbättra styrningen av ämneslärarutbildningar
Utbildningarna till högstadie- och gymnasielärare har länge fått kritik för bristande kvalitet. En förbättrad styrning med tydligare ansvarsfördelning, bättre samordning och ökat studentinflytande skulle motverka dessa brister, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar regeringens styrning mot hållbart företagande i de statliga bolagen
Det finns drygt fyrtio statliga bolag i Sverige. Riksdag och regering har uttryckt att bolagens verksamhet ska bedrivas föredömligt på hållbarhetsområdet, och på ett sätt som skapar förtroende hos allmänheten. Riksrevisionen granskar nu hur regeringen styr de statliga bolagen mot dessa mål. -
Riksrevisionen granskar Försäkringskassans kontrollfunktion i sjukskrivningsprocessen
Förekomsten av så kallade hyrläkare och online-läkare har ökat. Samtidigt har statens utgifter för sjuk- och rehabiliteringsersättning stigit kraftigt. Riksrevisionen undersöker nu om det finns ett samband mellan dessa förändringar, och om Försäkringskassan möjligheter att genomföra sitt uppdrag har påverkats negativt. -
Riksrevisionen granskar statlig medfinansiering för ökad kollektivtrafik
Sverige har transport- och miljöpolitiska mål som bland annat betonar vikten av att fler människor åker kollektivt. Riksrevisionen granskar nu om de statliga satsningarna på ökad kollektivtrafik har varit effektiva, och om de ligger i linje med de övergripande målen för transportpolitiken. -
Riksrevisionen granskar arbetet med att stärka arméstridskrafternas förmåga
Det svenska försvaret genomgår just nu ett omfattande förändringsarbete, bland annat för att öka krigsförbandens stridsförmåga. Efter signaler om att arbetet inte går som planerat granskar Riksrevisionen hur regeringen och Försvarsmakten arbetar med utvecklingen av arméstridskrafternas operativa förmåga. -
Riksrevisionen granskar forskning och utveckling vid statliga myndigheter
Huvuddelen av de statliga forskningsmedlen tilldelas universitet och högskolor. Dessutom finns det ett antal statliga sakmyndigheter som tilldelas medel för forskning och utveckling, framför allt inom sina respektive verksamhetsområden. Riksrevisionen granskar nu om det arbetet är effektivt och ändamålsenligt. -
Riksrevisionen granskar yrkeshögskolans effektivitet och styrning
Tillgång till rätt utbildad arbetskraft är viktigt för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Yrkeshögskolan ska därför säkerställa utbildningsplatser inom yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden, och som inte täcks av gymnasiet eller universitet och högskolor. Riksrevisionen granskar nu om målen med verksamheten nås. -
Riksrevisionen granskar myndigheters service till enskilda som inte använder digitala tjänster
Regeringen har bedömt att digitala kanaler ska vara förstahandsval i den offentliga förvaltningens kontakter med privatpersoner och företag. Detta passar dock inte alla. Riksrevisionen granskar nu hur myndigheterna säkerställer en effektiv och likvärdig service till personer och företag som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med dem. -
Riksrevisionen granskar AP-fondernas hållbarhetsarbete
De sex statliga AP-fonderna förvaltar ett mycket stort pensionskapital. Deras övergripande uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning för att bidra till att landets nuvarande och framtida pensionärer får en god levnadsstandard. Riksdag och regering förväntar sig även att AP-fonderna i sin förvaltning verkar för en hållbar samhällsutveckling. Riksrevisionen granskar nu hur AP-fonderna hanterar dessa frågor. -
Riksrevisionen granskar verksamheten vid Jordbruksverkets distriktsveterinärer
Jordbruksverket ska säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt möjligheten till veterinärvård för alla djur ”i människans vård”, i hela landet och oavsett tidpunkt på dygnet. Uppdraget utförs av Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket. Riksrevisionen granskar nu om uppdraget utförs effektivt och om Jordbruksverket säkerställer att verksamheten bedrivs konkurrensneutralt. -
Bristande helhetsperspektiv i insatser för socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen har genom åren infört ett stort antal riktade statsbidrag som direkt eller indirekt ska vara ett stöd till socioekonomiskt utsatta områden. Riksrevisionens granskning visar att dessa bör utformas mer strategiskt för att kunna göra nytta i den lokala offentliga kärnverksamheten. -
Arbetsförmedlingen bör förbättra flera delar av tjänsten Stöd och matchning
Det ratingsystem som Arbetsförmedlingen har infört i sin tjänst Stöd och matchning styr arbetssökande till leverantörer med relativt goda resultat. Riksrevisionen rekommenderar dock Arbetsförmedlingen att fortsatt göra förbättringar vid upphandlingar enligt lagen om valfrihetssystem. -
Riksrevisionen granskar statens suicidpreventiva arbete
Varje år dör det ungefär 1 500 människor på grund av självmord i Sverige. Trots riksdagens beslutade nollvision ligger självmordstalet kvar på ungefär samma nivåer sedan mitten av 2000-talet. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i statens suicidpreventiva arbete. -
Förbättringar av statliga insatser nödvändiga på flera områden
Liksom tidigare år visar Riksrevisorns årliga rapport för 2020 att effektiviteten i de statliga insatserna kan förbättras på en rad områden. Även när det gäller hur de statliga myndigheterna redovisar sin verksamhet bör en viss utveckling ske. -
Riksrevisionen granskar utbyggnaden av högskoleutbildningar inom bristyrken
Sverige har stor brist på högskoleutbildad arbetskraft inom flera yrkesgrupper. För att motverka det har regeringen gett universitet och högskolor i uppdrag att skapa fler utbildningsplatser på vissa utbildningar. Riksrevisionen granskar nu regeringens styrning och utformning av det uppdraget. -
Riksrevisionen granskar stabila skatteintäkter och utvecklingen på klimat- och energiområdet
Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Statens intäkter från miljö- och energiskatter påverkas dock av utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har tagit tillräcklig hänsyn till detta i sina långsiktiga kalkyler. -
Riksrevisionen granskar tillämpningen av utgiftstaket
Utgiftstaket infördes efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Regeringen har sedan dess kritiserats vid ett antal tillfällen för hur den har hanterat utgiftstaket. Riksrevisionen granskar nu regeringens och Regeringskansliets tillämpning av utgiftstaket. -
Tanzania får pris för bästa effektivitetsgranskning
Den nationella revisionsmyndigheten i Tanzania (National Audit Office of Tanzania) har tilldelats pris för bästa effektivitetsgranskning inom AFROSAI‑E, organisationen för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika. -
Riksrevisionen granskar delat myndighetsansvar
Det är inte ovanligt att flera myndigheter delar på ansvaret för vissa anslagsposter i statens budget. Det gäller till exempel investeringsstöd för solceller, där Energimyndigheten disponerar anslagsposten, länsstyrelserna handlägger ärendena och Boverket betalar ut medlen. Riksrevisionen granskar nu om detta är effektivt eller om det leder till dubbelarbete och försvårad uppföljning. -
Riksrevisionen granskar öppna jämförelser i socialtjänsten
Så kallade öppna jämförelser syftar till att stimulera en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård och socialtjänst med god kvalitet. Trots delvis omfattande kritik utökas användningen av öppna jämförelser. Riksrevisionen granskar nu om det är ett ändamålsenligt sätt att följa upp och utveckla socialtjänstens kvalitet. -
Riksrevisionen granskar Granskningsnämnden för radio och tv
Granskningsnämnden för radio och tv kontrollerar om public service-företagen följer de regler och villkor som gäller. Anmälningarna mot olika program har ökat under senare år. Riksrevisionen granskar nu om arbetet vid granskningsnämnden för radio och tv är ändamålsenligt, effektivt och leder till rättelser hos programföretagen. -
Osäker väg tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning
Antalet personer som nekas sjukpenning har ökat på senare år. De flesta återgår till sitt tidigare arbete, men ofta bara på deltid och många är åter sjukskrivna efter 9–15 månader. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder för att underlätta återgång i arbete. -
Inga belägg för att inkomstutjämningssystemet hämmar kommunal tillväxt
Den kommunala inkomstutjämningen ska bidra till att alla kommuner kan ge likvärdig service. Det har länge befarats att systemet bromsar kommunernas tillväxtambitioner. Riksrevisionens granskning visar att detta saknar empiriska belägg. -
Bristande insyn och risk för jäv när EU-medel hanteras i Sverige
De regionala strukturfondspartnerskapen infördes i Sverige 2007. Syftet var att säkerställa regionalt inflytande när EU-medel fördelas. Riksrevisionens granskning visar dock att arbetet präglas av bristande transparens, otydliga prioriteringar och risker för jäv. Regeringen rekommenderas nu att se över systemet. -
Granskning av statens verksamhet ger resultat
Riksrevisionen har följt upp ett stort antal av de senaste årens granskningar av regeringen och de statliga myndigheterna. Uppföljningen visar att granskningarna i stort bidrar till positiva förändringar, men att vissa brister kan kvarstå. -
Riksrevisionen granskar TLV:s arbete med prissättning och subventionering av läkemedel
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånernas högkostnadsskydd, och fastställer apotekens inköps- och försäljningspriser. Målet är att få så mycket hälsovinst som möjligt för pengarna. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i det arbetet. -
Riksrevisionen granskar arbetet för minskad administration inom staten
Statliga myndigheter ska utföra sina uppgifter effektivt och till minsta möjliga kostnad. För att de ska kunna lägga så mycket resurser som möjligt på sin kärnverksamhet har regeringen vidtagit åtgärder för att minska det administrativa arbetet. Riksrevisionen granskar nu om dessa åtgärder har varit väl avvägda och om de lett till mer utrymme för kärnverksamheten. -
Regeringen bör se över flerbarnstillägget i barnbidraget
När gränsen för barnbidragets flerbarnstillägg sänktes från tre till två barn år 2005 minskade träffsäkerheten i bidraget väsentligt. Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att överväga att ta bort stödet för barn nummer två och i stället lägga pengarna på mer effektiva åtgärder. -
Ovanligt få myndigheter får kritik för brister i årsredovisningen
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2019. Ovanligt få allvarliga brister har upptäckts i år. -
Kommerskollegiums arbete mot handelshinder har stor utvecklingspotential
Kommerskollegium ska främja svenska företags möjligheter till export. Det arbetet kan utvecklas på flera sätt, bland annat genom ökad kunskap om företagens erfarenheter av handelshinder och att Kommerskollegiums verksamhet blir mer känd bland exportföretagen. -
Riksrevisionen granskar Swedavias samhällsuppdrag
Swedavia äger och driver tio flygplatser. Bolaget ska förutom att vara vinstdrivande också bidra till att de transportpolitiska målen och målet om minskade koldioxidutsläpp från flyget nås. Samtidigt planerar Swedavia att bygga ut sina flygplatser för mångmiljardbelopp. Riksrevisionen granskar nu hur Swedavia och regeringen hanterar denna målkonflikt. -
Återvändandeverksamheten: svag styrning, inbyggda målkonflikter och bristande samordning
Riksrevisionen har granskat statens arbete med att få personer som inte får vistas i Sverige att lämna landet – frivilligt eller med tvång. Granskningen visar att det inte fungerar effektivt. Regeringen bör därför se över hur verksamheten styrs och hur arbetet fördelas mellan olika myndigheter. -
Brister i styrning och utvärdering av statliga innovationssatsningar
Riksrevisionen har identifierat ett antal brister i två stora statliga satsningar på innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det handlar bland annat om otydlig styrning, tidspress i planering samt brister i uppföljning och utvärdering. -
Riksrevisionen granskar Polismyndighetens information till brottsutsatta
Personer som utsatts för brott har rätt till relevant och begriplig information om sina ärenden och sina rättigheter. Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagivit för regeringen att den informationen behöver förbättras. Riksrevisionen granskar nu Polismyndighetens arbete för att åstadkomma detta. -
Arbetsförmedlares attityder och sätt att arbeta påverkar den arbetssökandes chans att få jobb
De arbetsförmedlare som är mest inriktade mot jobbsökande åtgärder är också bäst på att få arbetssökande att hitta ett jobb, visar Riksrevisionens nya granskning. -
Riksrevisionen granskar transportbidraget
Transportbidraget ska gynna näringslivsutveckling i vissa delar av Norrland. Riksrevisionen granskar nu om bidraget fungerar som det ska, och hur det påverkar klimatmålen. -
Brister i styrning och förvaltning när universitet och högskolor driver holdingbolag
Riksrevisionen har granskat hur lärosätena driver sina holdingbolag och funnit att brister i styrning och förvaltning innebär att bolagen inte drivs tillräckligt affärsmässigt och effektivt. Bristerna beror delvis på regeringens styrning av universitet och högskolor. -
Kommentar till medieuppgifter om granskningen av rutavdraget
Det har de senaste dagarna förekommit påståenden i media om Riksrevisionens granskning av rutavdraget som inte stämmer. Riksrevisor Stefan Lundgren kommenterar här dessa påståenden. -
Riksrevisionen granskar arbetet mot arbetskraftsexploatering
Exploatering av utländsk arbetskraft bedöms ha ökat på den svenska arbetsmarknaden, särskilt i vissa branscher. Riksrevisionen granskar nu om regeringens och myndigheternas arbete för att motverka detta är effektivt. -
Stora brister i konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter
Den som köper en nyproducerad bostadsrätt har avsevärt sämre skydd än konsumenter på andra marknader. Köparens ställning är svag, samtidigt som det finns betydande risker. Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att ta initiativ till att bostadsrättslagen ändras. -
Rutavdraget ger vissa positiva effekter men belastar de offentliga finanserna
Rutavdraget har lett till att vissa grupper som köper tjänsterna arbetar mer och höjer sina inkomster. Utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar dock att regeringens bedömning att reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd. -
Nytt samarbetsavtal mellan Riksrevisionen och nationella revisionsmyndigheter i Sydostasien
Riksrevisionen har undertecknat ett nytt avtal med den regionala organisationen ASEANSAI, som består av nationella revisionsmyndigheter i tio länder i Sydostasien. Det nya samarbetsavtalet sträcker sig till och med 2022 och målet är att stärka den regionala kapaciteten inom offentlig revision. -
Ineffektivt stöd till miljöbilar
Trots att det saknats fullgoda konsekvensanalyser av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter har regeringen satsat åtskilliga miljarder kronor på att öka andelen miljöbilar. Riksrevisionens granskning visar att detta har varit förhållandevis dyra och ineffektiva sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. -
Ny strategi för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete
Riksrevisor Helena Lindberg har fattat beslut om en ny strategi för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Målet är att främja effektiv förvaltning och demokratisk utveckling i utvecklingsländer och därmed bidra till de globala målen i Agenda 2030. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Zimbabwe till 2021
Riksrevisionen har förlängt samarbetet med den nationella revisionsmyndigheten i Zimbabwe i ytterligare två år. Målet är att stärka den offentliga revisionen i Zimbabwe i enlighet med internationella standarder. -
Riksrevisionen granskar Polisens effektivitet i utsatta områden
Narkotikaförsäljning, bilbränder och annan synlig kriminalitet är några av de problem som boende i så kallade utsatta områden upplever oftare än andra. Otrygghet, lågt förtroende för rättsväsendet och en låg benägenhet att anmäla brott är några av konsekvenserna. Riksrevisionen granskar nu om polisens arbete med särskilt utsatta områden är ändamålsenligt. -
Riksrevisionen skriver nytt avtal om stöd till nationella revisionsmyndigheter i Afrika
Från januari 2020 har Riksrevisionen ett nytt samarbetsavtal med paraplyorganet Afrosai-E, som organiserar nationella revisionsmyndigheter i 26 afrikanska länder. Målet är att stärka den offentliga revisionen i länderna. -
Riksrevisionen granskar arbetet med att handlägga anknytningsärenden
Migrationsverket handlägger ansökningar om uppehållstillstånd för personer som vill flytta till en anhörig i Sverige, så kallade anknytningsärenden. En grundläggande förutsättning är att identiteten på den sökande är styrkt. Svenska ambassader och konsulat bistår Migrationsverket med att genomföra intervjuer och kontrollera äktheten i originalhandlingar. Riksrevisionen granskar nu förutsättningarna för en rättssäker och effektiv handläggning av anknytningsärenden. -
Riksrevisionen granskar Kriminalvårdens anstalter
Verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter kostar årligen cirka fem miljarder kronor. Överbeläggning, ökande kostnader och hög andel återfall i brott är några av de utmaningar som myndigheten har att hantera. Riksrevisionen granskar nu om verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt och utifrån bästa praktik. -
Riksrevisionen granskar anslag 2:4 Krisberedskap
Staten lägger varje år 1,3 miljarder kronor på utvecklingsprojekt inom krisberedskapen. Efter indikationer på vissa problem i projektverksamheten granskar Riksrevisionen nu om statsbudgetens anslag 2:4 Krisberedskap stärker och utvecklar samhällets krisberedskap och det civila försvaret som det var tänkt. -
Lyckad fri entré-reform med risk för negativa konsekvenser
Fri entré till de statliga museerna har genomförts på ett bra sätt och med lyckat resultat – trots otydlig styrning och oklara mål. Kompensationen för uteblivna entréavgifter täcker dock inte alltid ökade kostnader. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder som säkerställer att museerna klarar sina uppdrag även i framtiden. -
Riksrevisionen granskar automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen
Det blir allt vanligare att myndighetsbeslut fattas automatiserat, utan att handläggare är inblandade. Automatiserat beslutsfattande möjliggör ökad produktivitet och lägre kostnader, men eventuella fel kan få stora konsekvenser. Riksrevisionen granskar nu om det automatiserade beslutsfattandet i statsförvaltningen är effektivt och rättssäkert. -
De budgetpolitiska målen nås, men regeringen bör utveckla uppföljningen
Det finanspolitiska ramverket ska säkerställa en långsiktigt hållbar och transparent finanspolitik. Riksrevisionens granskning av årets ekonomiska propositioner visar att regeringen följer ramverkets regler, men att uppföljning och redovisning kan utvecklas ytterligare. -
Riksrevisionen granskar slopad särskild löneskatt för personer över 65 år
För att höja sysselsättningsgraden bland äldre slopades 2007 den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Skatten återinfördes delvis 2016 och slopades återigen 2019. För statsfinanserna har detta inneburit ett årligt intäktsbortfall på cirka 2,6 miljarder kronor. Riksrevisionen granskar nu om åtgärderna fått önskat resultat. -
Stora olikheter i hur skollagens regler om skolplikt tillämpas
Otydliga regler och otillräcklig tillsyn gör att det idag är stora skillnader mellan och inom kommuner när undantag från skolplikten beviljas. Riksrevisionen föreslår nu att lagen förtydligas. -
Svenska skeppshypotekskassans verksamhetsform bör ses över
Staten bildade Svenska skeppshypotekskassan för att ge lån till svenska rederier. Kassan bedriver idag en omfattande kreditverksamhet utan avkastningskrav och tillfredsställande möjligheter till statlig styrning. Riksrevisionen rekommenderar att verksamhetsformen ses över och att frågan om statsstöd utreds. -
Nya och innovativa metoder inom internationellt utvecklingssamarbete
Just nu pågår Riksrevisionens enskilt största insats inom det internationella utvecklingssamarbetet under 2019. För första gången för vi samman revisorer från sex länder i Afrika, Mellanöstern och Europa för att tillsammans med svenska kolleger praktiskt pröva metoder för att utveckla en djup förståelse av den verksamhet som granskas. -
Riksrevisionen granskar regeringens och Arbetsförmedlingens styrning för att äldre arbetslösa ska återgå i arbete
Äldre arbetslösa har en svår situation på arbetsmarknaden, med långa arbetslöshetstider och små chanser att hitta jobb. Samtidigt finns en målsättning om att äldre ska arbeta längre till följd av den ökande medellivslängden. Riksrevisionen granskar nu om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning ger förutsättningar för att äldre arbetslösa ska kunna återgå i arbete.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).