Tidigare publicerade nyheter
Här listas samtliga nyheter som publicerats på Riksrevisionens webbplats under det senaste året. Äldre nyheter som är relaterade till våra rapporter och granskningsresultat går att nå från vår rapportsida eller via sökfunktionen.
Nyhetsarkiv
-
Riksrevisionen granskar den statliga lönegarantin
Pandemin har lett till fler konkurser och företagsrekonstruktioner och därmed ökade kostnader för den statliga lönegarantin. Samtidigt varnar myndigheter för att lönegarantin är utsatt för omfattande bedrägerier. Riksrevisionen granskar nu om lönegarantin skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt. -
Behov av att öka kostnadseffektiviteten i läkemedelsanvändningen
Under 2020 uppgick kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånerna till cirka 34,3 miljarder kronor, inklusive patientavgifter. Regeringen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som det offentliga satsar på läkemedel, visar Riksrevisionens granskning. -
Yrkeshögskolan fungerar i stort sett väl men förbättringspotential finns
Yrkeshögskolan förser arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens, visar Riksrevisionens granskning. Det finns dock skäl att utveckla handläggningsprocessen, säkerställa hanteringen av jäv och oberoendet hos Myndigheten för yrkeshögskolan samt att utreda ett gemensamt ansökningssystem. -
Otillräcklig uppföljning av Pisa-undersökningens genomförande 2018
I samband med Pisa-undersökningen 2018 undantogs ett stort antal svenska elever från att delta. Riksrevisionen konstaterar att detta delvis gjordes på felaktiga grunder, och att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet. Det har heller inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand. -
Otillräcklig tillsyn av bilbesiktningsmarknaden
Statens monopol på fordonsbesiktning avskaffades 2010. Riksrevisionens
granskning visar att tillgänglighet och valfrihet har ökat sedan dess, men att
också priser och klagomål har ökat. Samtidigt är Transportstyrelsens tillsyn i
praktiken närmast obefintlig. -
Riksrevisionen granskar Sidas val av samarbetspartner och biståndsform
Sidas verksamhet omsätter stora summor pengar varje år. Merparten förmedlar Sida till olika samarbetspartner, som multilaterala organisationer och civilsamhällesorganisationer. Det är dock otydligt hur valet av samarbetspartner går till och om valen är effektiva. Riksrevisionen granskar nu hur Sida väljer samarbetspartner, och vilka former samarbetet ska ha. -
Regeringen bör tydligare styra de statliga bolagen mot hållbart företagande
Riksdagen har beslutat att de statligt ägda bolagen ska vara föredömen när det gäller hållbart företagande. Riksrevisionens granskning visar att regeringen behöver förtydliga, förstärka och följa upp sin styrning om dessa ambitioner ska kunna nås. -
Risk för att anknytningsärenden inte handläggs rättssäkert
Brister i arbetet med att klarlägga de sökandes identitet gör att rättssäkerheten i Migrationsverkets handläggning av så kallade anknytningsärenden inte kan garanteras. Riksrevisionen efterlyser nu åtgärder från både regeringen och Migrationsverket. -
Riksrevisionen granskar fastighetsbildningssystemet
Systemet för fastighetsbildning har kritiserats för långa handläggningstider, oförutsebara avgifter och oklar ansvarsfördelning. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i den statliga fastighetsbildningen. -
Myndigheter allt mindre tillgängliga i icke-digitala kanaler
Trots ökad digitalisering är det fortfarande många människor som behöver ringa eller besöka myndigheter för att få hjälp med viktiga ärenden. Statliga myndigheters tillgänglighet har blivit sämre i kanaler som inte är digitala, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionens stöd till Moldavien underlättar ett närmande till EU
Riksrevisionen förlänger samarbetet med Moldaviens nationella revisionsmyndighet. Syftet är bland annat att hjälpa Moldavien att leva upp till internationella standarder på revisionsområdet, som är ett av landets åtaganden gentemot EU. -
Riksrevisionens granskning leder till förbättringar
Riksrevisionen har följt upp resultaten av tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, stiftelser och bolag. Uppföljningen visar att granskningarna bidrar till positiva förändringar, men att det ibland tar tid innan åtgärder genomförs. -
Brister i effektivitet när projektbidrag används för att stärka krisberedskapen
Staten fördelar varje år runt en halv miljard kronor till myndighetsprojekt som ska förstärka Sveriges krisberedskap och civila försvar. Riksrevisionens granskning visar att det finns en risk för att projektbidragen används för ordinarie verksamhet och därför inte blir den förstärkning som var tänkt. -
Regeringen och Arbetsförmedlingen missar äldres högre risk för långtidsarbetslöshet
Äldre arbetssökande löper större risk än unga att fastna i arbetslöshet. Detta avspeglas dock varken i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen eller i Arbetsförmedlingens prioriteringar, visar Riksrevisionens senaste granskning. -
Få allvarliga fel i myndigheternas årsredovisningar
Riksrevisionen är nu klar med granskningen av de statliga myndigheternas årsredovisningar för 2020. Få allvarliga brister har upptäckts, men SMHI:s försäljning av en verksamhetsgren till en tidigare anställd får kritik för bristande affärsmässighet. -
Behov av förbättringar inom statens forsknings- och utvecklingsarbete
Ett stort antal statliga myndigheter finansierar eller bedriver forskning och utveckling. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i regeringens och myndigheternas utvärdering, samordning, kvalitetssäkring, kontroll och uppföljning av verksamheten -
Stora brister i hur staten säkerställer veterinär service
Staten har ansvar för att det finns veterinär service i hela landet. Riksrevisionens granskning visar att styrningen av den verksamheten har stora brister, och att Jordbruksverket inte säkerställer att konkurrensen sker på likartade villkor. -
Riksrevisionen granskar domstolarnas ersättning till rättsliga biträden i brottmål
Domstolarnas ersättning till advokater, tolkar och andra motsvarar nästan hälften av de samlade kostnaderna för hela domstolsväsendet. Riksrevisionen genomför nu en granskning av hur tingsrätterna och Domstolsverket hanterar ersättningar till offentliga försvarare och målsägandebiträden i samband med brottmål. -
Den statliga administrationen växer, trots försök till effektivisering
Regeringen har vidtagit åtgärder för att effektivisera det administrativa arbetet vid statliga myndigheter. Riksrevisionens granskning visar dock att åtgärderna endast har haft begränsad effekt, och att regeringen bör intensifiera sitt arbete – bland annat genom att möjliggöra ökad samordning. -
Oklar nytta av kostsamt transportbidrag
Staten har i 50 år satsat flera hundra miljoner kronor om året på transportbidrag till företag i de fyra nordligaste länen. Det är dock oklart i vilken utsträckning som pengarna bidrar till den regionala utvecklingen – och hur bidraget påverkar klimatet, visar Riksrevisionens granskning. -
Svaga resultat av regeringens satsningar på högskoleutbyggnad inom bristyrken
Regeringens omfattande satsningar på att bygga ut högskoleutbildningarna inom vissa bristyrken har inte givit önskat resultat. En förklaring är att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbereda liknande satsningar betydligt bättre. -
Ökat fokus på hållbarhet i Riksrevisionens
Riksrevisionens nya strategi för det internationella utvecklingssamarbetet har ökat fokus på hållbarhetsfrågor och mer pandemianpassade val av metoder. Målet är att främja effektiv förvaltning och demokratisk utveckling i utvecklingsländer.
internationella utvecklingssamarbete -
Riksrevisionen granskar migrationsdomstolarnas effektivitet
Nittio procent av alla migrationsärenden i domstolarna ska vara avgjorda inom 4–5 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden är dock 21 månader (2019). Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i migrationsdomstolarnas arbete. -
Riksrevisionen granskar staten och kommunernas ekonomi
Staten bidrar till kommunernas finansiering på flera sätt. Trots det har allt fler kommuner svårt att få pengarna att räcka. Riksrevisionen granskar nu hur de riktade statsbidragen och fastighetsavgiften fördelas mellan kommunerna. -
Inbjudan till webbinarium om statens insatser mot exploatering av arbetskraft
I ett webbinarium 10 februari kl. 14:00–15:30 presenterar Yvonne Thorsén, projektledare vid Riksrevisionen, granskningsrapporten om hur statens insatser mot exploatering av arbetskraft fungerar. -
Riksrevisionen granskar Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet
Den organiserade ekonomiska brottsligheten är ett växande samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten har en nyckelroll i bekämpandet av dessa brott, men har svårt att hinna med alla sina arbetsuppgifter. Riksrevisionen granskar nu Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet. -
Statens effektutvärderingar av näringspolitiken brister i tillförlitlighet
De effektutvärderingar som gjorts av näringspolitiken håller med få undantag inte tillräcklig kvalitet för slutsatser om orsakssamband. Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen ska kunna anses vara tillförlitlig, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar polis och åklagares arbete mot sexuell exploatering av barn och unga
Sexuell exploatering av barn och unga är ett brott som ofta är svårt att upptäcka och utreda. Många brottsoffer vill inte tala med polisen, mörkertalet bedöms vara stort och utredningarna kräver specialistkompetens som polisen har svårt att upprätthålla. Riksrevisionen granskar nu statens arbete för att motverka att barn och unga utnyttjas genom grooming och köp av sexuell handling. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Kosovo till 2023
Riksrevisionen förlänger samarbetet med den nationella revisionsmyndigheten i Kosovo i tre år. Målet är att stärka den offentliga revisionen i Kosovo, främst genom att stödja utvecklingen av effektivitetsrevision och organisatorisk kapacitet. -
Finanspolitiken delvis i strid med ramverk och lagstiftning
Regeringen följer i huvudsak ramverket för finanspolitiken. Men att kraftigt höja taket för statens utgifter de kommande åren strider enligt Riksrevisionens bedömning mot det finanspolitiska ramverket. Dessutom följer inte regeringen budgetlagen genom att inte redovisa hur överskottsmålet ska nås. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Afghanistan
Riksrevisionen har beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Afghanistan. Syftet är att ytterligare stärka revisionsmyndighetens kapacitet inom framförallt finansiell och effektivitetsrevision. -
Riksrevisionen granskar urvalet av elever till Pisa-undersökningen
OECD:s Pisa-undersökning ska visa hur väl utbildningssystemen i olika länder fungerar. Efter indikationer på att Sverige har undantagit för många elever från deltagande granskar Riksrevisionen nu arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt urval av elever till Pisa-undersökningen. -
Stora brister i statens insatser mot arbetskraftsexploatering
Statens insatser mot arbetskraftsexploatering har stora brister. Bristerna finns i alla delar av systemet, och beror framför allt på att regeringen inte har gett myndigheterna mandat och tydliga uppdrag att motverka problemet. -
Väl fungerande granskning av public service-företagen
Granskningsnämndens granskning av programinnehållet i public service-företagen är i stort sett effektiv och leder till önskat resultat. Riksrevisionen rekommenderar dock att granskningsnämnden utvecklar motiveringarna till vissa beslut, samt arbetar för att korta sina handläggningstider. -
Riksrevisionen inleder samarbete med FN:s utvecklingsprogram i Zimbabwe
Riksrevisionen har beslutat att bidra med 1,7 miljoner kronor till FN:s utvecklingsprogram i Zimbabwe. Målet är att stärka den offentliga revisionen i enlighet med internationella standarder. -
Regeringen överskattar framtida intäkter från energi- och miljöskatter
Regeringens beräkningar av framtida intäkter från energi- och koldioxidskatter tar inte tillräcklig hänsyn till de stora förändringar som sker på klimat- och energiområdet. Det innebär att dessa intäkter riskerar att överskattas och att bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet kan bli missvisande, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen förlänger samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia
Riksrevisionen har beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Liberia. Syftet är att ytterligare stärka möjligheterna till kvalitetssäkring och kvalitetskontroll av revisionsarbetet i Liberia. -
Webbinarium: Polisens effektivitet i utsatta områden
Torsdag 10 december kl. 14:00–15:00 genomför Riksrevisionen ett öppet webbinarium, där resultatet från granskningen om polisens effektivitet i utsatta områden diskuteras.
-
Sänkt löneskatt för äldre – osäkra effekter och brister i redovisningen
Sänkt löneskatt för äldre skulle leda till ökad sysselsättning bland personer över 65 år. Det är dock osäkert om skattesänkningen har lett till ökad sysselsättning. Osäkerheten beror bland annat på brister i regeringens redovisning, visar Riksrevisionens granskning. -
Regeringen bör förenkla reglerna för stöd när flera myndigheter är inblandade
Det finns ett antal statliga stöd där flera olika myndigheter är inblandade i beslut och utbetalning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över reglerna för detta så att onödig administration kan undvikas och redovisningen förbättras. -
Effektivt när datorer tar myndighetsbeslut, men kontroll och uppföljning brister
Att myndighetsbeslut tas av datorer, så kallat automatiserat beslutsfattande, är vanligt visar Riksrevisionens granskning. I de flesta fall leder det till ökad effektivitet och rättssäkerhet, men inte alltid. Fel som uppstår kan få stora konsekvenser för enskilda och minska tilliten till statsförvaltningen. -
Välfungerande garantiverksamhet på Sida, men bristande uppföljning
Sida använder allt oftare kreditgarantier som ett verktyg i sin biståndsverksamhet. Riksrevisionen bedömer att det arbetet fungerar bra, men att uppföljningen behöver förbättras för att säkerställa att garantierna är ändamålsenliga. -
Riksrevisionen granskar omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon
År 2010 släpptes privata aktörer in på besiktningsmarknaden och två tredjedelar av statliga AB Svensk Bilprovning såldes. Riksdagen förväntade sig en rad positiva effekter för konsumenter, anställda och samhälle. Riksrevisionen granskar nu omregleringen av besiktningsmarkanden för fordon. -
För få områdespoliser i utsatta områden
Trots stora resursförstärkningar har Polismyndigheten inte kunnat säkerställa minimibemanningen av områdespoliser i alla utsatta områden. Brist på viss utrustning och små möjligheter att dela information med socialtjänsten försvårar arbetet ytterligare, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar omställningen vid Migrationsverket 2017–2020
Migrationsverket har nyligen genomfört en av de senaste decenniernas snabbaste och största neddragningar i statsförvaltningen. Riksrevisionen granskar nu om det omställningsarbetet har genomförts bra, eller om det har fått negativa konsekvenser som hade kunnat undvikas. -
Riksrevisionen granskar införandet och tillämpningen av bosättningslagen
När bosättningslagen infördes 2016 blev landets kommuner skyldiga att ta emot flyktinginvandrare efter anvisning från Migrationsverket. Syftet var bland annat att åstadkomma en snabbare process och jämnare fördelning över riket. Riksrevisionen granskar nu om reformen har fått avsedd effekt. -
Pandemin påverkar Riksrevisionens granskningsplan
Riksrevisionen presenterar i dag sin granskningsplan för det kommande året. Den utgår från en övergripande omvärldsanalys och identifierade risker och problem i staten. Den pågående pandemin innebär att vissa risker har ökat och att riskbilden därmed har förändrats. -
Huvudsyfte med miljardsatsning på äldreomsorgen inte uppnått
Staten satsade totalt drygt fyra miljarder kronor på att utveckla kvaliteten i kommunal vård och omsorg om äldre. En viktig del var satsningar på olika kvalitetsregister. De har inte lett till någon bestående kvalitetsutveckling, däremot till positiva bieffekter för enskilda individer, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar systemet med energideklarationer
Sedan 2009 måste alla som säljer eller hyr ut en bostad (eller lokal) visa upp en energideklaration, utförd av en oberoende expert. Energideklarationer har sin grund i ett EU-direktiv, men nyttan har ifrågasatts av forskare i såväl Sverige som andra EU-länder. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i systemet med energideklarationer. -
Svängdörrsproblematik en utmaning för Finansinspektionen
Finansinspektionen behöver minska riskerna kopplade till den närhet som finns mellan myndigheten och finansmarknadens aktörer. Riksrevisionen vill se mer utbildning, kontroll och dokumentation. -
Riksrevisionen granskar kostnadskontroll i infrastrukturprojekt
Flera stora infrastruktursatsningar har blivit avsevärt dyrare än planerat. Det gör att den samhällsekonomiska lönsamheten minskar och att risken för felaktiga prioriteringar ökar. Riksrevisionen granskar nu Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler. -
Avsevärda kostnadsökningar vid drift och underhåll av järnväg
Staten betalar betydligt mer för drift och underhåll av järnvägen än vad som först avtalats, visar Riksrevisionens granskning. Värst är det vid vinterunderhåll då kostnaderna nästan fördubblas. -
Riksrevisionen initierar internationell diskussion om granskning av biståndsmedel
I veckan bjöd Riksrevisionen in internationella intressenter från både biståndsvärlden och världens revisionsmyndigheter till webbinarier om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel. -
Riksrevisionen granskar svenskt bistånd genom multilaterala organisationer
En stor del av det svenska biståndet kanaliseras via internationella organisationer, som till exempel FN och Världsbanken. Riksrevisionen granskar nu hur Sverige beslutar och följer upp detta stöd. -
Riksrevisionen granskar beskattning av delningsekonomin
Plattformar som förmedlar till exempel uthyrning av bostäder, leveranser och taxitjänster växer snabbt i antal och storlek. Den så kallade delningsekonomin konkurrerar därmed allt mer med den traditionella ekonomin i Sverige – men sker det på lika villkor? Riksrevisionen granskar nu Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. -
Riksrevisor Helena Lindberg utfrågad av riksdagen
Riksrevisor Helena Lindberg medverkade under torsdagen i finansutskottets öppna utfrågning om Riksrevisionens årliga rapport. Frågorna handlade bland annat om tillståndet i statsförvaltningen, valsystemet och hur Riksrevisionen väljer vad som ska granskas. -
Omfattande ineffektivitet vid vissa kriminalvårdsanstalter
Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Små anstalter samt slitna och omoderna lokaler är några av förklaringarna. Eftersom Kriminalvården inte samlar in nödvändiga data har detta pågått oupptäckt under många år. -
Åtgärder krävs för att förbättra styrningen av ämneslärarutbildningar
Utbildningarna till högstadie- och gymnasielärare har länge fått kritik för bristande kvalitet. En förbättrad styrning med tydligare ansvarsfördelning, bättre samordning och ökat studentinflytande skulle motverka dessa brister, visar Riksrevisionens granskning. -
Riksrevisionen granskar regeringens styrning mot hållbart företagande i de statliga bolagen
Det finns drygt fyrtio statliga bolag i Sverige. Riksdag och regering har uttryckt att bolagens verksamhet ska bedrivas föredömligt på hållbarhetsområdet, och på ett sätt som skapar förtroende hos allmänheten. Riksrevisionen granskar nu hur regeringen styr de statliga bolagen mot dessa mål. -
Riksrevisionen granskar Försäkringskassans kontrollfunktion i sjukskrivningsprocessen
Förekomsten av så kallade hyrläkare och online-läkare har ökat. Samtidigt har statens utgifter för sjuk- och rehabiliteringsersättning stigit kraftigt. Riksrevisionen undersöker nu om det finns ett samband mellan dessa förändringar, och om Försäkringskassan möjligheter att genomföra sitt uppdrag har påverkats negativt. -
Riksrevisionen granskar statlig medfinansiering för ökad kollektivtrafik
Sverige har transport- och miljöpolitiska mål som bland annat betonar vikten av att fler människor åker kollektivt. Riksrevisionen granskar nu om de statliga satsningarna på ökad kollektivtrafik har varit effektiva, och om de ligger i linje med de övergripande målen för transportpolitiken. -
Riksrevisionen granskar arbetet med att stärka arméstridskrafternas förmåga
Det svenska försvaret genomgår just nu ett omfattande förändringsarbete, bland annat för att öka krigsförbandens stridsförmåga. Efter signaler om att arbetet inte går som planerat granskar Riksrevisionen hur regeringen och Försvarsmakten arbetar med utvecklingen av arméstridskrafternas operativa förmåga. -
Riksrevisionen granskar forskning och utveckling vid statliga myndigheter
Huvuddelen av de statliga forskningsmedlen tilldelas universitet och högskolor. Dessutom finns det ett antal statliga sakmyndigheter som tilldelas medel för forskning och utveckling, framför allt inom sina respektive verksamhetsområden. Riksrevisionen granskar nu om det arbetet är effektivt och ändamålsenligt. -
Riksrevisionen granskar yrkeshögskolans effektivitet och styrning
Tillgång till rätt utbildad arbetskraft är viktigt för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Yrkeshögskolan ska därför säkerställa utbildningsplatser inom yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden, och som inte täcks av gymnasiet eller universitet och högskolor. Riksrevisionen granskar nu om målen med verksamheten nås. -
Riksrevisionen granskar myndigheters service till enskilda som inte använder digitala tjänster
Regeringen har bedömt att digitala kanaler ska vara förstahandsval i den offentliga förvaltningens kontakter med privatpersoner och företag. Detta passar dock inte alla. Riksrevisionen granskar nu hur myndigheterna säkerställer en effektiv och likvärdig service till personer och företag som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med dem. -
Riksrevisionen granskar AP-fondernas hållbarhetsarbete
De sex statliga AP-fonderna förvaltar ett mycket stort pensionskapital. Deras övergripande uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning för att bidra till att landets nuvarande och framtida pensionärer får en god levnadsstandard. Riksdag och regering förväntar sig även att AP-fonderna i sin förvaltning verkar för en hållbar samhällsutveckling. Riksrevisionen granskar nu hur AP-fonderna hanterar dessa frågor. -
Riksrevisionen granskar verksamheten vid Jordbruksverkets distriktsveterinärer
Jordbruksverket ska säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt möjligheten till veterinärvård för alla djur ”i människans vård”, i hela landet och oavsett tidpunkt på dygnet. Uppdraget utförs av Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket. Riksrevisionen granskar nu om uppdraget utförs effektivt och om Jordbruksverket säkerställer att verksamheten bedrivs konkurrensneutralt. -
Bristande helhetsperspektiv i insatser för socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen har genom åren infört ett stort antal riktade statsbidrag som direkt eller indirekt ska vara ett stöd till socioekonomiskt utsatta områden. Riksrevisionens granskning visar att dessa bör utformas mer strategiskt för att kunna göra nytta i den lokala offentliga kärnverksamheten. -
Arbetsförmedlingen bör förbättra flera delar av tjänsten Stöd och matchning
Det ratingsystem som Arbetsförmedlingen har infört i sin tjänst Stöd och matchning styr arbetssökande till leverantörer med relativt goda resultat. Riksrevisionen rekommenderar dock Arbetsförmedlingen att fortsatt göra förbättringar vid upphandlingar enligt lagen om valfrihetssystem. -
Riksrevisionen granskar statens suicidpreventiva arbete
Varje år dör det ungefär 1 500 människor på grund av självmord i Sverige. Trots riksdagens beslutade nollvision ligger självmordstalet kvar på ungefär samma nivåer sedan mitten av 2000-talet. Riksrevisionen granskar nu effektiviteten i statens suicidpreventiva arbete. -
Förbättringar av statliga insatser nödvändiga på flera områden
Liksom tidigare år visar Riksrevisorns årliga rapport för 2020 att effektiviteten i de statliga insatserna kan förbättras på en rad områden. Även när det gäller hur de statliga myndigheterna redovisar sin verksamhet bör en viss utveckling ske. -
Riksrevisionen granskar utbyggnaden av högskoleutbildningar inom bristyrken
Sverige har stor brist på högskoleutbildad arbetskraft inom flera yrkesgrupper. För att motverka det har regeringen gett universitet och högskolor i uppdrag att skapa fler utbildningsplatser på vissa utbildningar. Riksrevisionen granskar nu regeringens styrning och utformning av det uppdraget. -
Riksrevisionen granskar stabila skatteintäkter och utvecklingen på klimat- och energiområdet
Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning. Statens intäkter från miljö- och energiskatter påverkas dock av utvecklingen på klimat- och energiområdet. Riksrevisionen granskar nu om regeringen har tagit tillräcklig hänsyn till detta i sina långsiktiga kalkyler. -
Riksrevisionen granskar tillämpningen av utgiftstaket
Utgiftstaket infördes efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Regeringen har sedan dess kritiserats vid ett antal tillfällen för hur den har hanterat utgiftstaket. Riksrevisionen granskar nu regeringens och Regeringskansliets tillämpning av utgiftstaket. -
Tanzania får pris för bästa effektivitetsgranskning
Den nationella revisionsmyndigheten i Tanzania (National Audit Office of Tanzania) har tilldelats pris för bästa effektivitetsgranskning inom AFROSAI‑E, organisationen för nationella revisionsmyndigheter i engelsktalande Afrika.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta OSS
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).