Otillräckliga åtgärder för barns rättigheter
Sverige skrev under FN:s barnkonvention för mer än 30 år sedan, och 2020 gjordes den till svensk lag. Riksrevisionens granskning visar att staten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att barnkonventionen ska få genomslag i praktiken.
Riksrevisionen har granskat statens arbete 2017–2023 för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, med särskilt fokus på skolområdet. Granskningen visar att statens insatser i flera avseenden har främjat efterlevnaden av barnkonventionen, men att arbetet inte har varit tillräckligt effektivt.
Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har prioriterat vilka problem som behöver lösas, vad arbetet ska bidra till eller vad olika aktörer ska göra. Till exempel tog regeringen tidigt fram en strategi med principer för arbetet med barnets rättigheter. Men strategin är allmänt hållen och har varken mål, handlingsplan eller budget. Den har inte heller följts upp sedan den godkändes av riksdagen 2010.
– Det är otydligt för myndigheterna vad de ska förändra, vilket ökar risken för att barnrättsarbetet nedprioriteras. Regeringens styrning behöver bli tydligare och mer samordnad, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Därtill finns det fortfarande flera olösta problem i barnkonventionens genomförande. Till exempel synliggörs inte alltid barnrättsperspektivet i underlag till lagändringar på skolområdet.
Riksrevisionen konstaterar vidare att flera av Barnombudsmannens rapporter till regeringen är otillräckligt underbyggda, trots att relativt mycket resurser har lagts på dem. Rapporterna blir därmed inte ett användbart underlag för att driva på genomförandet av barnkonventionen. Det finns även brister i Barnombudsmannens arbete med att samla rättspraxis.
– Barnombudsmannen genomför dessutom inte sin lagenliga uppgift att sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Regeringen behöver förtydliga uppdraget, eftersom det är oklart vilken typ av statistik som efterfrågas och varför, säger Vanessa Liu, projektledare för granskningen.
När det gäller de tre skolmyndigheterna arbetar Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) jämförelsevis systematiskt med att införa ett barnrättsperspektiv. Skolverket och Skolinspektionen behöver stärka barnrättsperspektivet i sitt arbete.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat att
- säkerställa en tydlig och samordnad styrning och uppföljning av genomförandet av barnkonventionen
- vidta åtgärder för att säkerställa ett barnrättsperspektiv i lagstiftningsprocessen
- förtydliga behovet av sammanställd statistik över barn och ungas levnadsvillkor, och se över hur ansvaret för uppgiften bör fördelas.
Barnombudsmannen rekommenderas att stärka den analytiska kvaliteten i arbetet med att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen samt analysera om de nuvarande formerna för arbetet med att samla in rättspraxis i en databas är ändamålsenliga.
Skolverket och Skolinspektionen rekommenderas att vidta åtgärder för att stärka och synliggöra barnrättsperspektivet i interna processer, ärenden och beslut.
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
FN:s barnkonvention – lag i Sverige sedan 2020
Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. För att få genomslag för barnets rättigheter i offentlig verksamhet och i rättstillämpning och beslutsprocesser som rör barn beslutade riksdagen 2018 att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen började gälla 2020.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).