Riksrevisionen granskar statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

– Ekonomiskt våld kan ha allvarliga och långsiktiga konsekvenser för den utsatta. Utan ändamålsenliga insatser mot ekonomiskt våld riskerar statens övergripande arbete mot mäns våld mot kvinnor att vara ineffektivt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Ekonomiskt våld i nära relationer kan till exempel handla om att ta kontroll över sin partners ekonomi, skuldsätta genom att ta lån i partnerns namn eller begränsa möjligheterna till studier, arbete och försörjning.

Studier visar att en mycket stor andel av kvinnor som utsätts för fysiskt våld i nära relation också utsätts för ekonomiskt våld. Att vara utsatt för ekonomiskt våld gör det betydligt svårare att bryta sig loss från en relation där det även förekommer andra typer av våld.

Sverige ratificerade 2014 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet – den så kallade Istanbulkonventionen. I konventionen lyfts ekonomiskt våld som en egen form av våld i hemmet. Begreppet ekonomiskt våld förekommer dock inte i svensk lag. Sedan 2017 har Sverige en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, men ekonomiskt våld nämns varken i strategin eller i de åtgärdsprogram som tagits fram inom ramen för den. Det är oklart i vilket utsträckning myndigheter har kännedom om och jobbar mot ekonomiskt våld.

Syfte

Granskningen ska svara på om staten arbetar effektivt för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer.