Stor risk för felaktig ersättning vid höga sjuklönekostnader
Konstruktionen för ersättning till arbetsgivare vid höga sjuklönekostnader innebär stor risk för felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen rekommenderar fler kontroller och bättre möjligheter att dela information mellan myndigheter. Dessutom bör arbetsgivarnas skyldighet att lämna information skärpas, samt kombineras med sanktionsavgifter.
Foto: Viktor Holm
Arbetsgivare som drabbas av höga sjuklönekostnader kan bli kompenserade av staten. Riksrevisionens granskning visar att systemet är ineffektivt konstruerat, och att risken för felaktiga utbetalningar därmed är stor.
– En förutsättning för korrekta utbetalningar är att ersättningen beräknas på rätt uppgifter. Det krävs effektiva åtgärder för att motverka att arbetsgivare lämnar in felaktiga uppgifter, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan Skatteverket och Försäkringskassan förhindrar ett effektivt kontrollarbete. Skatteverket samlar in uppgifterna som ersättningen baseras på, men det är Försäkringskassans uppgift att kontrollera att de är korrekta. Samtidigt har Skatteverket tillgång till information som kan underlätta kontrollinsatserna, men som Försäkringskassan inte får ta del av.
– Myndigheterna samverkar inte tillräckligt väl på det här området. Dessutom finns det rättsliga hinder för att de ska kunna dela relevant information med varandra, säger Carlos Arreyes, projektledare för granskningen.
Granskningen visar vidare att risken för felaktiga utbetalningar skulle minska om Försäkringskassan bland annat tog över ansvaret för beräkningen av sjuklönekostnaden från arbetsgivarna. Det innebär i sin tur att Försäkringskassan behöver ges tillgång till fler uppgifter från arbetsgivarna.
Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har gjort tillräckligt för att systemet ska fungera ändamålsenligt. Det handlar exempelvis om ansvarsfördelningen mellan myndigheter samt regelverkets utformning.
Rekommendationer i korthet
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att ersättningen för höga sjuklönekostnader ska avskaffas. Så länge det nuvarande regelverket är i kraft rekommenderas regeringen bland annat att
- överväga utökade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheterna
- föreslå utökad skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter
- införa en sanktionsavgift vid lämnande av oriktig uppgift
- flytta ansvaret för beräkningen av sjuklönekostnaden från arbetsgivaren till Försäkringskassan.
- ge Försäkringskassan och Skatteverket ett särskilt samordningsuppdrag för att minska risken för felaktiga utbetalningar
Se rapporten för fullständiga rekommendationer.
Fakta: Ersättning för höga sjuklönekostnader
Sedan 1992 är det arbetsgivarnas ansvar att betala sjuklön till de anställda de första 14 dagarna. För att skydda mindre arbetsgivare från höga sjuklönekostnader infördes ett kompensationssystem. Systemet har genomgått olika förändringar, dagens konstruktion infördes 2015. För att det ska vara enkelt att ta del av systemet behöver arbetsgivare inte ansöka om ersättning. Istället beräknas ersättningen utifrån den så kallade arbetsgivardeklarationen och betalas ut av Skatteverket, på uppdrag av Försäkringskassan.
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).