Krig och organiserad brottslighet påverkar revisionens inriktning

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar oberoende vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.

Riksrevisionens granskningsarbete baseras på identifierade risker inom statens verksamhet. Det handlar om risker för brister i

• offentliga finanser
• styrning, uppföljning och avrapportering
• organisering, ansvar och samordning.

Dessutom beaktar Riksrevisionen särskilt att Rysslands krig mot Ukraina innebär ett förhöjt säkerhetsläge och att både det grova våldet med koppling till organiserad brottslighet och inflationen påverkar statens insatser.

– Vårt arbete ska bidra till att statens insatser är effektiva och korrekt redovisade. Det osäkra omvärldsläget, hög inflation och lågkonjunktur utsätter samhällsekonomin för påfrestningar som spelar roll för vad vi granskar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Förutom följdeffekterna av kriget i Ukraina innebär även efterverkningar av covid-19-pandemin och tillfälliga ekonomiska stöd av olika slag betydande utmaningar för de offentliga finanserna även framöver.

Energiförsörjning är ett annat område där statens insatser är viktiga att granska både på kort och lång sikt. Stora satsningar på försvaret kan också bli föremål för granskning, liksom statliga upphandlingar.

Andra exempel på områden som Riksrevisionen kommer att rikta granskning mot är risken för brister i

• den skatte- och finanspolitiska beredskapen
• lokalförsörjningen inom staten
• utbildning, kompetensförsörjning och digitalisering
• redovisning av transfereringar, beställningsbemyndiganden, avgiftsbelagda och flerfinansierade verksamheter
• utbetalningar av nya former av stöd som saknar etablerade rutiner
• polisreformen 2015
• arbetsmarknadspolitiska satsningar
• socialförsäkringsområdet.