Granskning leder till förbättringar
Riksrevisionen har följt upp tidigare granskningar av regeringen, statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Uppföljningen visar att de bland annat bidragit till minskad risk för oegentligheter vid upphandling, effektivare infrastrukturplanering och bättre hantering av museiföremål.
Riksrevisionen publicerar årligen en uppföljningsrapport om vad tidigare års granskningar har lett till. Syftet är att ge riksdagen underlag för att bedöma om Riksrevisionens granskning bidragit till en bättre statlig verksamhet. Nu har Riksrevisionen publicerat 2023 års uppföljningsrapport. Den övergripande slutsatsen är att granskningen lett till en lång rad förbättringar av den statliga verksamheten.
Granskning av effektiviteten i statens verksamhet
I rapporten har Riksrevisionen följt upp 22 av effektivitetsrevisionens granskningar från 2018 och 2019. Uppföljningarna visar att 19 av dessa granskningar hittills har lett till åtgärder från regeringen eller ansvariga myndigheter som är i linje med Riksrevisionens granskning.
Minskade risker för korruption och andra oegentligheter vid offentliga upphandlingar, effektivare planering av infrastrukturprojekt och bättre hantering av museiföremål är några exempel på vad detta har bidragit till.
– Granskningarna leder ofta till att regeringen ger myndigheterna uppdrag i regleringsbrev eller utreder problemet vidare. Det är också vanligt att myndigheterna skärper sina rutiner. Många små steg mot en förbättrad statlig verksamhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskning av myndigheternas årsredovisningar
En av Riksrevisionens uppgifter är att granska om statliga myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning.
Arbetet pågår hela året, och fel och brister kan ofta rättas till innan myndigheterna färdigställer sina årsredovisningar. Det slutliga resultatet av granskningen presenteras i en revisionsberättelse till regeringen och den aktuella myndigheten. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse.
För räkenskapsåret 2021 fick 10 av 226 granskade myndigheter modifierade revisionsberättelser. De vanligaste anledningarna är att myndigheterna har lämnat in årsredovisningen för sent, eller inte redovisat ersättning till ledande befattningshavare. En myndighet har ett överskott i avgiftsbelagd verksamhet med krav på full kostnadstäckning och en annan har överskridit sin räntekontokredit under ett stort antal dagar under året.
Uppföljningsrapporten visar att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna redan efter ett år.
Under granskningens gång kan Riksrevisionen dessutom lämna en revisionsrapport med rekommendationer om åtgärder till den berörda myndigheten. För räkenskapsåret 2021 fick 3 myndigheter revisionsrapporter med totalt 8 rekommendationer, vilket är färre än de senaste två åren. Myndigheterna har helt eller delvis omhändertagit samtliga rekommendationer.
Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023
Uppföljningsrapporten lämnas till riksdagen som ett underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning.
Rapporten innehåller uppföljning av 22 av totalt 37 effektivitetsgranskningar som publicerades under perioden från april 2017 till mars 2018. Uppföljningen bygger på regeringens skrivelser, propositioner, utskottsbetänkanden samt kontakter med bland annat företrädare för de granskade myndigheterna.
Årets rapport innehåller också uppföljning av de 10 modifierade revisionsberättelserna som lämnats med anledning av granskningen av myndigheternas årsredovisningar 2021, samt 8 skriftliga rekommendationer i revisionsrapporter till 3 myndigheter
Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).